Medan jag står i köket och förbereder en middag till minnet av vår bortgångne far, händer något som förvånar oss alla min bror Henrik beter sig märkligt. Han har arbetat utomlands i över femton år och har bara varit hemma två gånger under hela perioden. Nu, på nionde dagen efter pappas död, dyker han plötsligt upp. Henrik verkar rastlös; han undrar var vissa saker finns och rotar igenom hela vårt föräldrahem.
Kocken blir förvånad Henrik har ju varit borta så länge, medan min syster Ylva tagit hand om både pappa och mamma hela tiden. Men Henrik är inte tillbaka för att ta ett sista farväl av pappa; han letar uppenbart efter något. Hans agerande förvirrar Ylva, som trodde att han kommit hem för att stötta henne i en svår och sorglig tid.
Men hans handlingar visar på motsatsen. Henrik ifrågasätter vem som äger vad och påstår strängt att allt tillhör honom. Han visar fram papper och säger att våra föräldrar gett honom all egendom redan för tjugo år sedan. Sedan försöker han få Ylva att känna skuld, och anklagar henne för att vilja lägga beslag på hans hus. Ylva blir ledsen och gråter innan hon till slut lämnar huset, följd av andra gäster som lika oroade över Henriks beteende lämnar de också.
Trots spänningarna stannar Henrik kvar ytterligare en vecka. Han byter lås och sätter in säkerhetsgaller på alla dörrar och fönster innan han återvänder till sin fru. Några veckor senare får Ylva ett oroväckande besked från en granne till Henrik i hans utlandsvistelse Henrik är svårt sjuk, och läkarna ger en dyster prognos. Hans hälsa försämras snabbt, på ett sätt som liknar vår pappas sjukdomsförlopp. När frun får veta detta, uppmanar hon honom att återvända till Sverige, då hon inte längre orkar ta hand om honom.
Men Ylvas lojalitet till familjen är orubblig. Trots all smärta Henrik orsakat henne, känner hon att han ändå är hennes bror och att hon måste finnas där för honom. Hennes dotter, däremot, är rädd att Ylva kommer offra sitt eget välmående för den otacksamme brodern. Dottern konfronterar sin mamma med ett tufft ultimatum och påminner om att hon har barn och barnbarn som älskar henne och vill tillbringa tid tillsammans med henne.
Ylva slits nu mellan sin brors behov och sin dotters önskan. Hon tycker synd om Henrik, fångad i en svår situation, men förstår också dotterns ståndpunkt. Valet hon står inför känns tungt och svårt, och hon funderar länge över vad som faktiskt är bäst för henne själv och hennes familj både i dag och för framtiden.
