Alltså, du måste höra vad som hände med Samuel och Linnea. Samuels föräldrar var verkligen inte glada när de fick reda på att han ville vara tillsammans med Linnea, som han träffade och blev kär i under universitetstiden i Uppsala. Linnea kom inte alls från den där fina, traditionella bakgrunden som Samuels föräldrar hade hoppats på, och de ville egentligen att han skulle gifta sig med någon de själva valt ut.
När Samuels föräldrar till slut fick veta om deras förhållande blev det riktigt dålig stämning hemma, och till och med Linnea blev illa behandlad de försökte verkligen hålla henne borta från Samuel. Till slut fixade inte Samuel längre att se Linnea må dåligt, så han berättade allt för sin mamma. Det blev en ordentlig konflikt, och efter ett storbråk bestämde sig Samuels mamma för att sätta ner foten. Det slutade till och med med att Samuels pappa fick flytta ut eftersom han inte ville respektera hennes beslut.
Så Samuel hade egentligen inget val utan flyttade ihop med Linnea på hennes studentrum. De tvekade inte länge, utan stack till Skatteverket och gifte sig borgerligt det gick snabbt! De fick kämpa ganska mycket i början, men tack vare stödet från Linneas föräldrar och hennes faster så löste sig det mesta med både lägenhet och jobb. Sedan drog de igång ett litet eget företag och det började faktiskt gå riktigt bra för dem.
Trots att de lyckats så fint höll Samuels föräldrar sig borta och låtsades inte ens om att de hade fått barnbarn. Men kontakten med Linneas släkt blev bara starkare, och med deras hjälp lyckades paret köpa sig en fin bostadsrätt. Med tiden började också Samuels och Linneas släktingar från båda håll hälsa på och umgås allt mer det kändes faktiskt som att allt ordnade upp sig.
Men så, mitt bland allt det positiva, hände det där jobbiga med Linneas svärmor, alltså Samuels mamma. En dag kom Samuel och Linnea hem från jobbet och hittade sin yngsta son gråtande i ett hörn. Det visade sig att farmorn hade blivit fysiskt hårdhänt bara för att han inte ville äta upp maten. Samuel bad sin mamma att absolut inte röra barnen mer och först såg det ut som att hon höll med. Men redan nästa dag hände nåt liknande igen och då satte Linnea verkligen ner foten hon var inte längre någon försiktig flicka utan försvarade sitt barn på riktigt och sa rätt ut till svärmor att om hon någonsin skadade henne eller barnen igen så skulle hon själv få uppleva det fysiskt.
Senare samma dag när Samuel och hans pappa kom hem försökte Samuel mamma vända på steken, visade upp sitt blåmärke och gav Linnea skulden. Men då kom sonen fram och berättade hur det faktiskt hade gått till. Både Samuel och hans pappa förstod direkt att det var farmor som gått över gränsen, och de blev riktigt besvikna på henne. Samuels pappa, som redan förlorat kontakten med sin son en gång på grund av sin frus handlingar, ville absolut inte att det skulle hända igen. Till slut verkade det som att Samuels mamma förstod att hon faktiskt höll på att förlora familjen på riktigt, och sedan dess har det knappt varit några problem mellan henne, Linnea eller barnbarnen.
