Jag har vänner som jag brukar kalla sparsamma. De snålar in på nästan allt mat, kläder, ja på det mesta. Det handlar inte om att de har dåligt med pengar, tvärtom. De är ganska välbeställda. De har alltid pengar, så de skulle nog kunna unna sig nästan vad som helst.
Men jag brukar bara hälsa på dem när något speciellt händer. Annars nöjer vi oss oftast med att höras av på telefon. För ungefär en månad sedan bjöd de in mig på min födelsedag. Jag gick dit och gick därifrån hungrig som en varg.
På morgonen hade jag lagt ner presenten jag köpte tidigare i väskan och gick till jobbet. Vid fyratiden ringde mina vänner och bjöd in mig på fest. Så till lunch blev det bara en kopp kaffe och två småkakor för min del. Jag åt helt enkelt inte innan, eftersom jag var inbjuden till en fest.
Jag dök upp i god tid hos mina vänner. Gav dem min present och önskade dem lycka och hälsa. Sade skämtsamt att jag var jättehungrig eftersom jag inte ätit något för att spara mig till festen. Min kompis skrattade och försäkrade att allt var förberett.
Vi var sex personer plus värdparet. När vi kom in i vardagsrummet såg jag ingen matplats, och insåg direkt att de tänkt sig ett slags mingel eller buffé. Det fanns inga stolar, bara en liten soffa att slå sig ner på. Det hade varit trevligare att få sitta ner och äta en ordentlig middag efter en arbetsdag, men ja, buffé är buffé. Någon ställde i ordning ett litet runt bord med “buffén”. Det var då jag ångrade att jag bara ätit två småkakor till lunch.
På bordet fanns ett antal små fat (jag räknade till och med skivorna, och det tänker jag inte skämmas för). Åtta skivor på varje fat. Åtta tunna skivor rökt korv (min favorit), åtta skivor kallskuret, åtta skivor ost. Tomater och gurka, åtta skivor av varje sort. Allt väldigt tunt uppskivat och prydligt lagt upp. Jo, det fanns två små sallader i miniskålar också. Frukten var även den exakt för åtta personer. Och hela den rika buffén toppades av en enda flaska vin. Ja, det var bara att äta och dricka, gott folk.
Jag satt och tuggade på en bit korv och ost men kände mig fortfarande väldigt hungrig. Jag drack knappt något, ville inte riskera att göra det på tom mage. Min vän sa: Nu ska vi ta fram något varmt också. Jag tänkte att nu blir det äntligen något att stilla hungern med. Värdinnan kom ut med varmrätten.
På en liten tallrik låg några pommes frites och ett friterat kycklingben exakt ett av varje till var och en. Det gick inte att hålla sig för skratt. Tårtan, däremot, var åtminstone normalstor. Det blev en trevlig tillställning ändå, men efter en och en halv timme gick jag hem, fortfarande rejält hungrig.
På vägen hem svängde jag in på ICA och köpte lite mat. Väl hemma lagade jag mig en ordentlig middag. På så vis sparade mina vänner in en rejäl slant på sina gäster.
Varför ens bjuda hem folk på födelsedagsfest om man varken vill eller orkar bjuda på riktig mat?
