Alltså, du skulle inte tro vilket flyt Johanna hade när hon fick jobb hos en familj ute i Djursholm det var som att vinna på Triss. Helt plötsligt bodde hon i ett pampigt hus, med egen stora veranda och utsikt över vattnet, medan hon tog hand om två supercharmiga tvillingkillar på fem år. Familjen var lite speciell, om man säger så. Föräldrarna ja, de var typ som rumskamrater. Mamman, Cecilia, verkade knappt bry sig om grabbarna, medan pappan, Henrik, verkligen tog vara på varje sekund med dem.
Det blev snabbt så att Johanna och Henrik delade många stunder ihop mycket lek i trädgården, fika på altanen och allt sånt där. Du vet hur det är, känslorna började smyga sig på, trots att Johanna visste att han var gift. Till slut erkände Henrik att han inte bara trivdes med henne, utan faktiskt hade gått och blivit kär. Han berättade också att han tänkte separera från Cecilia, för det enda som höll dem ihop var typ barnen. Hon verkade mest leva sitt eget liv.
Johanna blev helt ställd när han sa det där. Hon hade aldrig trott att det skulle bli såhär man vet ju liksom att det är komplicerat med någon som redan är gift. Men känslor styrde, och det kändes omöjligt att bara slå bort allt. Samtidigt förstod hon att om det här skulle bli något måste de ta det försiktigt och tänka igenom vad det faktiskt innebär, både för dem själva och för barnen.
Medan dagarna gick fortsatte Johanna sitt jobb som vanligt, tog hand om grabbarna och spenderade tid med Henrik. Hon visste att framtiden var osäker och att det skulle krävas en hel del mod och eftertanke. Men hon visste också att det var viktigt att vara ärlig mot sig själv och värna om både sin egen glädje och barnens trygghet. Hur allt än skulle sluta, hoppades hon ändå att det någonstans skulle leda till lycka och kärlek.
