Klockan sex på morgonen drog min man ner mig ur sängen. Först trodde jag att det var en olyckshändelse, men samma sak hände igen nästa dag. Allt började efter vår resa till hans mamma ute på landet.
Vi hade bara varit gifta i ett halvår, men efter det här bestämde jag mig nu räcker det, jag vill ha skilsmässa. Anledningen till min mans beteende gjorde mig alldeles paff. Jag ska berätta vad som hände.
Jag växte upp i Göteborg och har aldrig behövt stiga upp tidigt. Nu för tiden jobbar jag för ett internationellt företag, så mitt arbetsschema är ofta förskjutet mot nätterna. När vi har dag, har de natt därför arbetar jag sent och behöver sova ut på morgnarna.
Min man, Algot, är uppväxt på landet utanför Sundsvall, där man alltid stiger upp tidigt på morgonen. Efter att han flyttade till stan behöll han sina gamla rutiner han vaknar alltid vid sex och vill ha äggröra och kaffe serverat.
Frukost är alltid klockan sju för mig, sa han när vi träffades för första gången.
Jag skrattade då och tänkte att det inte skulle vara något problem. Efter ett nattpass kan jag ändå ta igen sömnen under dagen.
De första sex månaderna som gifta gick allt bra. Jag försökte anpassa mig till hans rutiner när det gick, och vi kunde mötas halvvägs. Allt kändes riktigt bra mellan oss.
Men sedan förändrades allt efter besöket hos hans mamma. Hans mamma bor i en liten by norr om Uppsala, i ett gammalt men mysigt hus. När jag såg det första gången, tänkte jag att det skulle bli som en idyll: hembakat, lugna kvällar med fika och småprat. Men verkligheten blev något helt annat.
Redan efter några timmar förstod jag att idyllen bara var en dröm. Min svärmor hittade ständigt skäl att ge mig små pikar och kommentarer.
De riktiga problemen började nästa morgon.
Hon måste läras att gå upp i rätt tid, sa svärmor med bestämd stämma vid frukost medan jag fortfarande sov. Som jag fick veta senare hade Algot då bestämt sig för att följa hennes råd och “uppfostra” mig enligt gamla svenska landsbygdsrutiner.
När jag första gången släpades upp ur sängen blev jag helt paff.
Vad håller du på med?! frågade jag, både arg och skrämd.
Du hör ju aldrig väckarklockan. Mamma säger att det här är bästa sättet att vakna på, svarade han lugnt.
Men jag jobbar ju på nätterna! Jag måste sova för att orka med jobbet!
I vår familj gör vi alltid så här, sa Algot som om det förklarade allt.
Nästa morgon hände exakt samma sak. Det kändes som om han och hans mamma gick ihop för att göra narr av mig.
Jag förstod inte hur den man jag tänkt spendera hela livet med kunde förändras så snabbt bara för att lyda sin mamma.
När vi kom hem igen var Algot som en helt annan person. Han upprepade bara: “Mamma vet vad som är bäst.” Hans envishet övertygade mig om att vi nog var för olika.
Nu sitter jag här och ordnar pappren för skilsmässa. Mitt tålamod är slut.
Har jag tagit rätt beslut? Eller har jag varit för snabb att ge upp?
Ibland krävs mod att kliva ifrån gamla mönster, även om det är svårt. I slutändan tror jag att respekt för varandras bakgrund och arbetsliv är grunden i varje förhållande utan den kan du inte skapa ett hem där båda får plats att vara sig själva.
