Vad säger du? Vi har varit gifta i tio år! Vilken älskarinna? Jag räcker för dig!
Eivor kan inte förstå hur hon ska reagera. Hon känner i sina ben som om Johan sviker henne. Osäkerheten gnager i hennes bröst, och en dag samlar hon mod och konfronterar honom rakt på sak.
Hon frågar om det är sant, men han svarar bara:
Vad säger du? Vi har varit gifta i tio år! Vilken älskarinna? Jag räcker för dig!
Det låter som om Johan talar ärligt och öppet. Eivor märker inga fel i hans leende, i hans ord eller i hans blick, men ändå gnager en känsla av oro.
Eivor är ingen som lämnar saker åt ödet, så hon bestämmer sig för att ta reda på sanningen. Hur ska hon gå tillväga?
Efter att ha läst massor av tips på nätet bestämmer hon sig först för att kolla Johans telefon. Där hittar hon bara tomma konversationer med några gamla klasskamrater inget som väcker misstankar. Lösenordet har Johan aldrig satt på sin mobil. Inga hemliga chattar eller gömda meddelanden. Som en ängel i kroppen.
Ibland tror Eivor att hon överdriver, men varje gång Johan blir sen från jobbet känner hon något som inte stämmer.
Hennes väninna Karin brukar säga:
Det är bara dina misstankar! Johan älskar dig och kommer aldrig titta någon annanstans! Du förstör bara allt med dina funderingar!
Eivor lyssnar inte på Karin. Hennes inre röst säger något annat, och tanken på att dela mannen med en annan kvinna är otänkbart.
En dag bestämmer hon sig för att följa honom till kontoret och se om han är upptagen med någon annan. När Johan ser henne blir han röd i ansiktet och anklagar henne för att skämma ut honom inför kollegorna. Han ber om ursäkt länge, men förlåter sig snabbt.
Allt verkar gå bra i deras liv: ett fullt hus, två växande barn, ett lugnt vardagsliv. Men Eivor söker ändå nya äventyr på femte våningen i lägenheten.
Som man brukar säga den som söker finner men än så länge har det inte gått henne så bra.
Eivor oroar sig mycket, precis som många trettioåriga kvinnor som inte vill bli utan sin man och sina barn.
Ytterst ser hon lugn ut, men inuti vrålar en storm.
Johann märker ingenting. Det finns ingen ny doft på hans skjorta, ingen ny parfym, ingen förändring i hans stil, men ändå känns något fel för Eivor.
Om det inte vore för en slump hade hon aldrig kommit på sanningen. Fortsättningen får du snart veta.
När den yngre sonen börjar första klass får Eivor lust att köra bil. Hon anmäler sig till trafikskolan, går på kvällskurser efter jobbet och klarar körprovet efter tre månader. Johan blir så stolt att han köper en liten bil åt henne en liten Audi, men ändå en bil.
Eivor är smal och kort, så bilen passar henne perfekt och är lätt att parkera.
Johan erkänner inte öppet att han köpt bilen för att hans fru skulle sluta be honom ta en tur. Han menar att hon är för ung för att köra långt, att hon först måste samla erfarenhet. Så säger han.
En lördagsmorgon vaknar Eivor tidigare än vanligt och bestämmer sig för att bjuda familjen på en paj med aubergine och kyckling en rätt som alla älskar. Hon har dock ingen mjöl.
Ute är det kallt, snön ligger tjock, men Eivor har redan lärt sig att köra i vinterväder. Hon går till bilen, men den startar inte. Hon går tillbaka till huset där barnen fortfarande sover. Tyst smyger hon förbi deras rum utan att väcka någon.
Att gå till fots i kylan känns otänkbart, så hon bestämmer sig för att ta en risk och köra Johans bil utan tillstånd. Det är bara några kilometer, han kommer inte märka det.
Hon tar nycklarna, går ut i den friska morgonluften och låter motorn värma upp. Medan hon torkar rutorna plockar hon upp en servett ur handskfacket. Plötsligt faller något på golvet.
Det visar sig vara en telefon men vilken?
Telefonen är inte Johans. Hon har aldrig sett den förut. Först får hon mörka tankar på att Johan kanske råkat ta den av misstag, men fingret trycker på knappen, och hon slår på den.
Det första hon ser är ett meddelande från en Oksana:
Älskling, jag saknar dig så! Kom snabbt hit! Jag väntar på dig!
Eivor blir nästan förvånad. Det finns inget lösenord, så hon läser hela konversationen medan bilen värms upp.
Meddelandena är långa, nästan ett helt liv. Det framkommer att Johan jobbar till fem varje dag och kommer hem först vid sju. Han har varje dag en timmes möte med Oksana innan han återvänder hem, som om inget hade hänt. Orden hon får läsa har han aldrig sagt till sin fru.
På en bild syns en äldre kvinna, runt fyrtio år. Vad gör hon i hans liv?
Eivor blir rasande.
Just när hon ska stiga ur bilen och gå hem ser hon Johan gå ner för trappan till deras lägenhet. Hon har lämnat ett meddelande om att hon är på affären, men han verkar ha tänkt skicka ett till Oksana innan han kommer hem.
Eivor minns nu att Johan ofta går ut på kvällen för att hämta saker från bilen, men att han alltid kommer tillbaka snabbt, så hon misstänkte aldrig.
Johan ser sin fru i bilen och kör rakt mot henne.
Vem har låtit dig? Vi har ju bestämt så här!
Eivor blir ännu mer upprörd. Hon trycker på backen, gasar och kör rakt in i staketet bakom sig. En lätt klunk av lättnad sprider sig.
Hon hoppar ur bilen, stirrar på den förbluffade Johan och ropar:
Gå till din Oksana! Se hur du klarar dig utan mitt hus och utan min bil! Gå! Så att jag inte ser dig längre!
För att bevisa sitt ord kastar hon nycklarna i en hög och går hemåt.
Barnen vaknar och förstår inte vad som hänt. Några minuter senare försöker Johan komma in, men Eivor låser dörren med ett smäck och släpper inte in honom.
Gå till din Oksana! Glöm den här vägen! ropar hon genom huset.
Johan tvingas gå ut i bara tofflor, morgonrock och en jacka, på väg till Oksanas lägenhet. Han tror att han kan söka tröst där, men dörren öppnas och en röst hörs:
Älskling, är du på väg? Jag har väntat på dig!
Det visar sig att Oksana också har två älskare, så helgen blir inte någon tröst. Hon ser bara på honom med skuldfull blick och stänger dörren.
Johan måste gå vidare till sin mammas hus två gator bort. Marika Johansson, hans mamma, ser honom och förstår genast. Hon tar emot sin son, värmer honom, ger honom mat och lyssnar på hans berättelse om den dåliga frun som jagat honom från hemmet. Sedan säger hon tröstande:
Oroa dig inte, min son! Vem kunde ana att din Eivor skulle bli så? Det blir nya festligheter på din gata! Du är bara trettiofem, du kommer att hitta ny kärlek, tro mig!
Johan bor kvar hos sin mamma och bestämmer sig för att börja om på nytt. Han blir glad över sin nyfunna frihet, men inser snart att det inte blir så lätt när Eivor hotar med underhåll. Lyckligtvis har hans mamma inte övergett honom, annars skulle han ha gått helt förlorad.
För att inte missa fler spännande berättelser, följ vår sida! Kommentera och gilla så inspirerar du oss att skriva vidare.
