Alva, ta det lugnt och tänk en gång till, säger moster Lina till sin systerdotter. Tänk om du inte klarar av det? Titta på barnen nu. Du är ju fortfarande ung du fyllde nitton häromdagen. Och Kjell är bara tretton. Det är den där busiga åldern för pojkar. Vad gör du om han börjar bråka?
Moster Lina, jag kan inte stå och se att min bror hamnar på ett barnhem. Jag vet att det blir tungt, men jag kan inte sova i natt om jag tänker på hur han har det. Är han frisk? Får han mat? Vad händer om någon behandlar honom illa? svarar Alva.
De har precis förlorat sin mamma. På begravningsdagen samlas den lilla släkten: två av mammas systrar Elisabet och Irma, en kusin med sin fru och kusinens sextonåriga dotter Irmas dotter. Två kollegor till den avlidna och hennes vän moster Jenny dyker också upp.
Efter begravningsmaten sitter bara släktingarna kvar och funderar på hur barnen ska fortsätta livet. För Alvas syster är det enkelt hon är nitton, precis klarat andra året på universitetet, får stipendium men måste jobba extra. Det blir inte lätt, men hon klarar sig.
Problemet blir vad som händer med trettonårige Kjell. Ingen i släkten kan ta emot honom.
Vi bor redan trångt: i tvåa i en gammal hyreshus delar jag med min man, två killar och svärmodern. Hur får vi plats åt ännu en? förklarar moster Lina.
Vi har precis flyttat, men Bosse har gått upp i en ny alkoholperiod han fick sparken förra veckan. Det blir åtminstone en månad. Jag och min dotter låser in oss i sovrummet på nyckel. Kan vi låta ett barn bo under sådana förhållanden? klagar Irma.
Kusinens bror svarar kort:
Mina tre barn först.
Så blir det tydligt: om den äldre systern inte får vårdnad, hamnar Kjell rakt in på ett barnhem.
Kjell sitter själva i gården på lekplatsen. På en bänk bredvid honom hänger hans vän Max. Pojkarna är tysta.
Har ni pratat länge? frågar Max.
Två timmar nu. Alva vill bli min förmyndare men hennes mostrar försöker övertala henne. De säger att jag är en bråkmakare och att hon inte klarar av mig, svarar Kjell.
Vad tycker du själv?
Jag vet inte. Jag vill inte i barnhem. Jag vill bo hemma, gå i skolan och spela fotboll.
Mosternas sista argument blir ännu mer pressande:
Alva, du är ung, du måste tänka på ditt eget liv skaffa egen familj, få barn. Kjell blir som en tung sten runt din hals vilken man vill ha en flicka med sånt bagage? säger Irma. Låt honom gå till barnhemmet. Du kan besöka honom, hämta honom på loven. Vi tänker på dig. Kjell skulle förstöra ditt liv.
När Alva visar att hon är fast besluten ger mostern ett sista råd:
Sälj den lilla lägenheten, köp något mer blygsamt åt er båda, och lev på mellanskillnaden medan du pluggar.
På kvällen går alla åt varsitt håll. Alva ropar till sin bror:
Kom, ät ordentligt, du har bara tuggat hela dagen.
Kjell äter, och Alva sätter sig mittemot honom, precis som deras mamma brukade göra.
Okej, Kjell, ska vi klara det? frågar hon.
Han nickar tyst utan att lyfta blicken från tallriken.
Nästa dag börjar Alva söka jobb. Vad kan hon förvänta sig med två år på ekonomiprogrammet? Hon skickar ut CV på kontorspositioner administrativ assistent, bokföringshjälp men får inget svar. Hon sänker ribban och söker som butikssäljare. Två anställningsintervjuer sker; i den ena verkar allt gå bra, men när de får veta att hon vill fortsätta studera på distans blir hon avvisad:
Du måste vara ledig två gånger om året för tentor, vem ska jobba då?
Alva blir besviken. Det enda som återstår är kassan i närliggande stormarknad. En granne arbetar där och garanterar att de tar in henne de har ingen personal.
När hon går hem möter hon sin gamla mattelärare, Olga Svensson, som nu är klassföreståndare för Kjell.
Olga är insatt i familjens situation och lovar att hjälpa med vårdnadsansökan, ge de nödvändiga utlåtandena. Hon tippar också Alva:
Vår sekreterare går på föräldraledighet. Det är inte en fast tjänst, men under de tre månaderna hon är borta kan du börja på deltid. Lönen är låg, men jobbet ligger nära er, och Kjell är alltid i närheten.
Alva får jobbet, byter till distansstudier och får den lilla lönen. Pensionsstödet för Kjell och förmyndartillägget räcker för att de ska kunna leva enkelt, men inte i fattigdom.
Kjell är en vanlig tonåring, så bråk och missförstånd uppstår. Ibland blir han arg på att Alva styr för mycket, och hon är rädd att hon inte klarar av att uppfostra honom och att han hamnar i dåligt sällskap. Trots det klarar de sig.
Alva lagar mat, tvättar, Kjell städar lägenheten, tar ut soporna, diskar och kan gå till affären utan problem.
Men mostern har rätt i en sak: Värdet Alvas pojkvän, Viktor, som hon har träffat i ett år, blir irriterad över att hon tar ansvar för sin lillebror.
Jag förstår inte varför du bär den här bördan. Jag vill bara leva mitt liv, plugga som alla andra. Jag är inte en hjälte. Förra helgen skulle hela vår grupp åka på en tur till en stuga. Du sa nej, du kunde inte lämna din bror. Jag åkte ensam. Sen bjöd Lasse in mig på födelsedag på landet, du tackade nej igen. Det funkar inte för mig.
Alva avslutar förhållandet med Viktor. Först är hon ledsen, men sedan tänker hon: Varför ska jag ha någon så självisk?
I ensamhet får hon stöd av sin lillebror.
Kjell fortsätter i fotbollsskola. När han blir fjorton får tränaren honom i Alaget, och han spelar både i träningsmatcher och i bortamatcher. En dag möter laget en klubb från en grannstad. Alva kommer och hejar på honom. Allt går bra, Kjell gör ett av tre mål i segern, men i de sista minuterna vrider han fel på foten.
På arenans sjukvård får han första hjälpen, och tränarens assisterande, Igor, erbjuder sig att köra dem hem.
Jag visste inte att Kjell hade en så ung mamma, säger han.
Det är inte mamma, det är syster, rättar Kjell honom.
Nästa dag ringer Igor Alva för att höra hur Kjell mår. Han ringer igen, bjuder in henne på kaffe och sedan på en dejt.
Ett år senare firar de två stora händelser samtidigt: Alvas bröllop med Igor och Kjells intag i en elitfotbollskola för olympisk reserv.
Så går en vanlig vardag, full av både sorger och glädje.
