Jag minns hur min svärdotter blev arg på mig på grund av lägenheten och började vända min son emot mig.
Min son träffade en flicka som jag senare kom att förstå inte var särskilt ärlig. Med tiden började hon också uppvigla honom mot mig. Hon påstod att jag inte brydde mig om deras lycka utan bara tänkte på mig själv. Allt började när jag vägrade byta min lägenhet mot deras.
Min man gick bort för flera år sedan, och min son är mitt enda barn. Jag gav honom all kärlek och omsorg och såg till att han fick en ordentlig utbildning. Innan han gifte sig, bodde han hemma hos oss. Han började arbeta redan när han studerade på universitetet, och när han tog examen fick han snabbt ett bra jobb.
Min son är min stolthet. Han är en duktig man och klarar sig bra i yrkeslivet. Jag och min make levde alltid sparsamt och kunde inte köpa någon lägenhet åt vår son; vi skaffade vår egen först när vi fyllde fyrtio och innan dess hyrde vi. Någon andra lägenhet fanns inte på kartan. Men vi tänkte alltid att han fick klara det själv, precis som vi gjort.
När Erik berättade att han börjat träffa en tjej blev jag glad. Jag gjorde allt för att ha ett gott förhållande till min svärdotter: jag kritiserade henne aldrig eller blandade mig i. För mig spelade det ingen roll vem min svärdotter var, så länge min son var lycklig. I början tyckte jag mycket om Linnea, hon verkade artig och blygsam. Men efter bröllopet kom hennes rätta jag fram.
Efter deras bröllop åkte Erik och Linnea på smekmånad och när de kom hem sade Linnea upp sig från jobbet. Hon klagade på sina chefer och sa att hon ville hitta något bättre. Men där tog det inte slut. Nu har Linnea gått hemma i två år utan att söka nytt arbete.
De bor i hennes etta långt ute i någon av Stockholms förorter. Eftersom Linnea är hemma har Erik inte råd med en större lägenhet, särskilt som Linnea gör av med allt på skönhetssalonger och nya kläder hon älskar de dyraste butikerna.
Jag förstår inte hur man kan gå arbetslös så länge och påstår sig söka jobb. Jag tror inte riktigt på att hon går på intervjuer, utan tycker uppenbarligen bättre om att låta Erik ta hela ansvaret för familjens försörjning.
Jag frågade henne en gång om de har några planer på barn.
Hur skulle vi kunna skaffa barn i en så här liten lägenhet? svarade Linnea.
Kanske skulle ni försöka spara ihop till en insats till bostad, föreslog jag.
Vi har knappt pengar över till mat i slutet av månaden, sa Linnea då.
Jag sa inte att om hon arbetat, hade de kunnat spara ganska länge redan. Om de verkligen försökte spara till en större lägenhet hade jag själv kunnat hjälpa till, eftersom jag lagt undan en bra slant. Men nu vill jag inte ge dem några pengar jag vet att Linnea snabbt skulle göra av med dem på onödiga saker.
På sistone har Linnea börjat tala mer om barn, att tiden går och att det är dags att tänka på arvingar. Men är det verkligen möjligt att uppfostra barn under sådana förhållanden? Till min förvåning håller Erik nu med Linnea.
Mamma, vi tänkte, varför kan du inte byta lägenhet med oss? Vi behöver inte skriva något juridiskt, bara byta rakt av. För dig hade deras etta räckt, och vi slapp tänka på bolån, sa han till mig.
Det gjorde mig ont att höra från min son. Jag vet att han inte skulle kommit på det själv. Jag förklarade att jag inte vill flytta från mitt hem, att gamla träd inte vill bli omplanterade.
Ni har bara några år kvar på jobbet, sedan ger vi dig barnbarn, ler Linnea.
Jag tackade nej till deras förmånserbjudande. Jag vill helt enkelt inte lämna mitt eget hem för deras skull.
Efter det försökte Erik ta upp frågan igen flera gånger, varje gång blev jag mer sårad. Han har aldrig varit en person som vill sko sig på andras bekostnad nu ser jag tydligt att det är Linnea som driver på detta.
Kom, nu går vi. Jag sa ju att din mamma inte bryr sig om vi får barn eller ej. Hon tänker aldrig hjälpa oss! sa Linnea till Erik när de sist besökte mig.
Efter det hör min son inte av sig längre. Han svarar inte när jag ringer, han ringer heller aldrig upp mig. Jag förstår inte varför han beter sig så. Han är ingen dum pojke, men så fort hans fru är i närheten verkar han förlora förståndet.
