Varför skulle man ta med sig egen mat?
Min mans syster och bror med deras familjer har firat varje julafton hos oss i fem år nu. Jag har lagat all mat själv, dukat bordet, sett till att allt fungerat och städat efteråt. De har bara kunnat njuta av firandet. Men förra året fick jag nog. Det var slitigt på alla sätt både kroppsligt, mentalt och ekonomiskt.
Så förra året försökte jag dela upp ansvaret mer rättvist mellan alla.
Men nu senast försökte min svärmor övertala mig att bjuda hem alla igen, för att hon tycker de börjar bli till åren och att det skulle vara mysigt med ännu en jul tillsammans hos oss.
Då ringde jag min mans syster och bror och berättade att mamma gärna vill ha samling hemma hos oss. Först blev de glada och tyckte självklart att vi skulle följa hennes önskan, så de tackade ja.
Då sa jag att vi behöver hjälpas åt jag kan laga varmrätterna och baka en tårta, men att vi behöver fördela övriga rätter: två sallader, lax eller sill, kallskuret, ost, frukt och dryck får de hjälpas åt med. Alla får ta med något att dricka.
När jag räknade upp allt tystnade entusiasmen direkt. De började klaga på att de inte hinner laga mat båda arbetar ju, och först måste de handla och sedan stå i köket. Dessutom förstod de inte varför man inte kunde låta all mat vara på plats redan. Plötsligt ville de hellre fira hemma hos sig själva.
Då frågade jag: Men hur blir det då med mamma? Vet ni vad de svarade? Vi ringer henne och önskar god jul istället.
Så det är klart att de inte vill dela på ansvaret eller kostnaderna. Jag har inte berättat någonting för svärmor än och faktiskt har jag ingen aning om hur jag ens ska säga det till henne. Hon kommer nog bli jättebesviken.
Jag vet inte vad jag ska göra nu. Kanske står jag där igen och fixar hela julen ensam. Men nu har jag åtminstone insett att det är mer än rättvist att hjälpas åt. Nästa gång vågar jag stå på mig och be om hjälp från första början ingen ska behöva göra allt själv.





