Min svärmor blir riktigt förvånad när hon kommer till vår trädgård och ser att det inte finns några grönsaker eller frukt där.
Min mans föräldrar har en kolonilott utanför Uppsala. De har bestämt sig för att ge över ansvaret till oss nu när de inte längre har orken eller hälsan att ta hand om den längre. Hans farmor älskade att odla alltifrån gurkor, tomater till äpplen. Hon la in gurka och kokade äppelmos som hon delade med sina grannar. Nu ligger allt ansvar på mina axlar.
Nu har vi en trädgård ett härligt utrymme där vi grillar korv och umgås med vänner på helgerna. Men det finns en hake jag har aldrig haft lust att odla något, så min man föreslog att vi skulle göra om ytan till en prunkande blomsterträdgård i stället. Vi tjänar ju tillräckligt och kan handla mat på ICA eller Coop. Vi tog bort alla grönsaksbäddar och sådde i stället gräs, så nu har vi en stor och härlig gräsmatta.
Min svärmor såg helt chockad ut när hon häromdagen besökte oss och insåg att trädgården inte längre dignar av morötter och rödbetor. Hon påstod att jag var en urusel husmor och att jag bara förstör allt jag rör vid. Nyligen var det dessutom en äldre man som besökte min svärmor och frågade efter hennes berömda inlagda gurkor. Då plockade hon fram en burk med torkade blommor och sa att det var allt som fanns kvar av hennes goda inläggningar. Hon sa till honom att han kunde ta med sig burken hem till frun och barnbarnen, för det var för jobbigt för mig att bry mig om några grödor, så de fick nöja sig med det lilla som fanns.
Jag blev helt ställd av hennes beteende och hade svårt att hålla mig lugn. Men nu har hon kommit på en ny idé hon vill gärna ha tillbaka sin kolonilott för att kunna odla grönsaker igen. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra. Allt var redan planerat, men nu känns det plötsligt som om jag står inför valet: en blomstrande trädgård och en liten barnpool eller att återigen få en grönsaksodling.
