BRUD PÅ LÅN
Bröllopet blir inställt! chockar Paulina sina föräldrar när de sitter vid middagsbordet.
Mamma håller på att sätta maten i halsen av dotterns oväntade besked.
Paulina! Är du inte klok? Klänningen är köpt, ringarna ligger redo, vi har bokat restaurang… Din Daniel väntar på det här bröllopet som om det vore det finaste på jorden… Paulina, snälla, säg att du skämtar, säger mamma oroligt.
Nej, mamma, jag skämtar inte. Jag och Floyd åker snart till London. Det är allvar nu, säger Paulina bestämt.
Men alltså… Vilket London? Allt där är främmande. Andra människor, ett nytt språk. Du blir ju helt ensam! Kom till sans, min dotter. Floyd har bara förvirrat dig. Säkert är han gift, har barn. Är ju nästan pensionär! Din Daniel älskar dig verkligen! Han har blivit som en son för mig och pappa. Såra inte den kärlek han ger. Allting får konsekvenser, försöker mamma övertala desperat.
Det ordnar sig, mamma. Jag är inte rädd, säger Paulina obevekligt.
Några veckor senare lämnar Paulina och Floyd Sverige och flyttar till England.
Paulina har alltid drömt om att få se världen, om så bara en liten glimt. Hon lärde sig flytande franska redan som ung och talar engelska perfekt. Nu har hon börjat på spanska. Man vet ju aldrig vart livet tar en… Efter universitetet började hon arbeta på en resebyrå som tolk. Det var där hon träffade Floyd. Som tolk fick Paulina följa med utländska gäster på olika evenemang. Floyd fick direkt upp ögonen för henne.
Paulina är lätt att prata med, ler ofta och är charmig. Men det främsta: hennes ungdom! Paulina är tjugotre och Floyd fyrtiosex. Från början tar hon hans uppvaktningar med ett överseende leende. Hon i sin vildaste fantasi trodde inte att han skulle fria redan efter en vecka! Hon berättade aldrig för Floyd att ett bröllop med Daniel väntade runt hörnet hemma i Sverige.
Paulina är förvirrad. Hur ska hon göra? Det är inte varje tjej som får chansen att gifta sig med en utländsk man! En sån möjlighet kan man inte släppa. Kanske inte kärlek till Floyd, men ett nytt liv! Fylt av glädje, förändringar och äventyr! Paulina vet att hon kommer vara tacksam mot Floyd. Det får väl räcka för en så ung fru? Daniel kommer förstås må dåligt, men tiden läker alla sår. Han är fortfarande ung och kommer hitta sin lyckliga väg.
Så tänker Paulina när hon packar för sitt okända äventyr.
Hon berättar allt för Daniel på telefon. Han förstår ingenting men önskar henne ändå lycka till. Sen försvinner han ut i sitt krossade hjärta och hittar tröst på krogen.
Floyd och Paulina landar i London.
Paulina är pirrigt lycklig! Hon kan inte tro att drömmarna går i uppfyllelse hon vill omfamna hela världen. Hon måste nypa sig i armen.
Floyd tar henne till sitt stora hus. Familjen möter dem. Hans två vuxna söner, Håkan och Edvin. (Så småningom kommer Paulina att gifta sig med Edvin och bli lycklig på riktigt.) Efter en stund kommer… Floyds exfru ut ur sitt rum. Lenita. Vacker, stilig, självständig kvinna.
Hon är upprörd.
Har du blivit tokig, Floyd? Vem är den där flickan? Var har du plockat upp henne ifrån? Ska HON bo här nu? Snart hörs bara Lenitas upprörda röst.
Ja, hon ska bo här. Kom ihåg, det här är mitt hem. Paulina blir snart min fru, så var snäll mot henne, Lenita, säger Floyd lite urskuldande.
Paulina känner sig obekväm och förvirrad. Tydligen bor hela den splittrade familjen fortfarande tillsammans i det här vackra huset. Och det är ingen hemlighet att Lenita styr och ställer över alla. Men i Paulinas hjärta och huvud flyttar redan… Edvin in. Han är ingen Daniel med tunga ursäkter och baksmällor. Det här känns annorlunda. Alltomfattande kärlek. Ren och evig…
Floyds yngsta son, Edvin, är tjugofyra, vacker och lik sin mamma. Så fort han ser den svenska främlingen kan han inte ta blicken ifrån henne. Något osynligt och svindlande händer mellan dem. Det känns som att falla tillsammans i ett stormande hav av outlevda känslor.
Floyd säger till Paulina att de måste skjuta upp bröllopet, utan att förklara varför.
Paulina protesterar inte. Tillbaka vill hon ändå inte. Hon får ett mysigt rum (huset är stort), och förhållandet till Floyd är hjärtligt och okomplicerat. Lenita ignorerar Paulina helt.
Tre månader passerar. Under tiden lär Paulina känna Edvin bättre. Det är han som avslöjar sanningen om hur det står till i huset.
Det visar sig att Floyd älskar sin gamla fru Lenita djupt, och känslorna är besvarade. Men efter ett stort gräl gick de skilda vägar. Åren gick utan försoning. Då fick Floyd idén att göra Lenita svartsjuk. Han hittar en ung kvinna och låtsas planera bröllop. Paulina passar perfekt för rollen.
Så fort exmakarna försonas, skickas Paulina tillbaka hem med presenter, ett leende och en flygbiljett.
Paulina skrattar hysteriskt efter Edvins bekännelse.
Så rätt åt mig! Jag blev brud på låtsas! Jag som flydde från min egen brudgum. Vad ska jag göra nu, Edvin?
Jag klarar mig inte utan dig, säger Edvin.
Inte jag heller. Äntligen vågar du säga det! Jag trodde aldrig du skulle våga, ler Paulina.
Hur skulle jag våga erkänna, när du var min pappas fästmö? Om inte Håkan berättat om föräldrarnas “spel” hade jag aldrig vågat hoppas. Men nu, Paulina, är du fri, säger Edvin försiktigt.
Åh, Edvin! Från första stund jag såg dig ändrades alla mina planer. Klart jag skulle tacka nej till din pappa, svarar Paulina lyckligt.
De unga omfamnar varandra, nära och tryggt.
Paulina förlåter både Floyd och Lenita. Vad gör man inte för kärleken… Alla snubblar ibland. Käbbel hör till. Men trots allt fanns det något gott mitt i denna förvirrande historia Paulina fann Edvin! Tänk att ödet placerade hennes soulmate på andra sidan Europa!
Lyckan vi jagar ligger ibland precis vid våra fötter. Edvin och Paulina gifter sig snart.
Edvin är rädd att Paulina ska få hemlängtan och resa, så de väntar inte med familj. Paulina föder snart en son, och två år senare får de en dotter.
Edvin ger Paulina all sin kärlek, och familjen är lycklig. Hemmet fylls av värme och trygghet.
Förresten, Floyd och Lenita har försonats och tagit vara på sin chans. Nu är de ömsinta mot varandra, glada över att få vara mor- och farföräldrar.
Så får Paulina plötsligt ett oroligt brev från sin mamma i Sverige. Mamma ber henne komma hem och hälsa på.
Paulina gör sig klar för resan. Barnen får stanna hemma de är för små för att resa långt och hon lämnar dem hos farmor Lenita.
Oroliga tankar gnager när hon reser hem.
Mamma tar emot henne med tårar och säger genast:
Åh Paulina! Din Daniel är borta! Och sin fru drog han med sig i döden. De körde omkull med motorcykeln. Deras dotter, lilla flickan, blev föräldralös. Hon är bara tre år… Allt är en enda sorg.
Du vet, Paulina, Daniel glömde dig aldrig. Han älskade dig, och så fort du reste tog han någon annan, bara för att slippa lida. Han hittade en flicka långt ute på landet, någon som såg så eländig ut men som troligen älskade honom. Snart hade de en fin liten dotter tillsammans. Paulina döpte de henne till. Söt, klok flicka. Vem hon liknar förstår jag aldrig. Synd om henne. Nu väntar barnhem eller fosterfamilj. Vart annars? Och det värsta… strax innan olyckan kom Daniel hit. Han sa att han vill ge vår Paulina en present, så hon alltid minns honom. Döden stod redo vem kunde veta?
Daniel har hjälpt oss så mycket, trots allt. Men du… du var ju i England…
Han hann aldrig ge dig presenten, suckar mamma med gråten i halsen.
Paulina lyssnar lugnt. Efter en stund säger hon:
Han hann, mamma. Jag och Edvin ska adoptera hans lilla Paulina. Det blir Daniels gåva till oss alla…
Edvin kommer stödja mig, det vet jag. Allt får konsekvenser, mamma, det vet du…
Snälla, duka fram lite mat nu. Jag är så trött och hungrig efter resan. Jag är sugen på ett syrligt äpple eller lite inlagd gurka. Alla blivande mammor äter för två, säger Paulina med ett gåtfullt leende mot sin mamma…
