Jag bodde tillsammans med min man i över femton år, vi började vår resa tillsammans från början. Efter att vi gift oss, bodde vi hos min svärmor och gick till jobbet tillsammans på en fabrik i Göteborg. Efter ett tag fick vi ett rum i ett studentboende och kunde flytta från svärmor. Allt fungerade bra, och jag insåg att min man behövde utbildning för att göra karriär. Jag såg till att han skrev in sig på en utbildning och studerade istället själv åt honom. Jag skrev alla hans rapporter, uppsatser och tentor. Så snart han tog examen och visade sitt diplom på arbetsplatsen blev han befordrad. Jag var glad för hans skull.
Min egen karriär gick däremot aldrig riktigt bra. Trots att jag själv tog examen från universitet fastnade jag ofta på föräldraledighet. När min son blev större blev jag gravid med min dotter. Senare, när barnen vuxit upp lite, kunde jag gå tillbaka och jobba igen, men de hade svag immunitet så jag blev tvungen att ta mycket VAB.
Men jag var inte ledsen. Jag hade otur i karriären men tur i familjen. Min man slet hårt och stannade ofta sent på jobbet. Efter några månader köpte vi en stor lägenhet i Stockholm. Barnen blev överlyckliga, de fick egna rum. Jag började se min man allt mindre.
En dag träffade jag min gamla kollega, Ulrika. Hon berättade att hennes man var otrogen med sin praktikant. “De skäms inte ens, ibland händer det mitt på dagen. Han låser sitt kontor och ger henne presenter inför alla, en gång kramade han henne helt öppet. Du borde lämna honom, han är skamlös. Då bestämde jag mig för att åka till min mans jobb och prata med hans älskarinna. Jag ville be henne att lämna min man, han har ju barn och familj. Men flickan, som hette Tyra, förnedrade mig framför alla hon skrattade åt mig öppet. Ulrika grät över sin man som var otrogen med en riktig skönhet och rekommenderade att jag borde börja tänka på mig själv.
En man kom ut från kontoret och såg mig, blev arg. Vad gör du här? Du har förstått allt, eller hur? Det är ändå bättre, för jag är trött på att leva dubbelt. Jag lämnar in skilsmässan imorgon. Han anlitade de bästa advokaterna, tog allt ifrån mig och slängde ut mig och barnen på gatan. Det spelade ingen roll för honom var vi skulle bo eller hur vi skulle ha råd att leva. Min ex-man blev uppslukad av sitt nya förhållande.
Mina föräldrar hjälpte mig, och jag lyckades köpa en liten lägenhet i Malmö. Jag fick ett jobb och livet vände till det bättre. Ett år senare ringde min ex-man och krävde hjälp. Ingen ursäkt för sveket, bara arrogans. Han hade fått sparken och hans nya fru hade lämnat honom. Dessutom hade han varit med om en olycka och låg på sjukhus. Jag vägrade hjälpa honom. Han övergav mig och barnen, tog allt och hörde aldrig av sig. Det var tydligt att han aldrig brydde sig om oss och nu är det min tur att tänka på mig och barnen.
