För två år sedan flyttade hon in hos mig, och sedan dess har vårt hem gått i hennes lugna takt.
Jag heter Elin, och min mamma är redan 89 år. Det har gått två år sedan mamma flyttade in till mig, och nu lever hela huset efter hennes tysta men väldigt ordnade rytm. Varje morgon vid halv åtta hör jag hur hon tassar upp från sängen, pratar mjukt med vår gamla katt Sigge, som är hela 23 år gammal, och matar honom med så mycket omsorg som om han vore en liten bebis.
Efter det fixar hon själv sin frukost, går ut på altanen, sätter sig där med en kopp kaffe och vaknar sakta till liv efter natten. När hon är helt vaken tar hon fram moppen och, som hon själv säger så att jag inte rostar fast, våttorkar hon golven i hela huset (det är nästan 240 kvadratmeter!). Om hon känner för det lagar hon något gott, röjer upp lite i köket och kör några enkla gymnastikövningar.
Efter lunch är det egentid för henne: ansiktsmasker, fixa håret, olika små ritualer varje dag hittar hon på något nytt. Ibland drar hon fram sin enorma garderob och börjar sortera kläder: något får jag, något skänker hon till Stadsmissionen, och vissa plagg lägger hon upp på Tradera för att sälja. Jag brukar skoja med henne:
Mamma, du kunde investerat allt och bott på ett slott vid det här laget!
Hon bara skrattar:
Men jag älskar mina saker. Och förresten, en dag blir allt det här ditt, din syster har ju ändå ingen känsla för stil.
För att ha det lite mysigt går vi på promenader längs sjön ungefär fem gånger i veckan en runda är alltid fem kilometer. En gång i månaden träffar mamma sina väninnor. Hon älskar böcker och plöjer sakta men säkert hela mitt bibliotek. Varje dag ringer hon sin storasyster, som är 91, och hon kommer och hälsar på oss två gånger om året.
Bortsett från katten så är mammas största kärlek hennes surfplatta, den som jag gav henne i julklapp. Hon läser om favoritförfattare och kompositörer, följer alternativa nyheter, tittar på baletter, operaföreställningar och konserter. Ibland sent på kvällen hör jag från hennes rum:
Nu borde jag verkligen gå och lägga mig men någon har satt på Jussi Björling på YouTube!
Både mamma och hennes syster har verkligen vunnit på genlotteriet. Bilden jag sparar i mobilen är tagen för två år sedan mamma skulle flyga och hade klätt upp sig extra för resan.
Jag ser ju hemsk ut på den där bilden, sa hon.
Och jag, som alltid:
Mamma, de allra flesta i din ålder har inte ens möjlighet att se ut eller leva som du gör.
Efter att ha bott med mamma ett tag har jag insett att jag vill bli som henne Hon inspirerar mig att fortsätta framåt och uppskatta varje dag.
