När jag klev ut från gymmet stod tiden stilla, och mobilen vibrerade i min hand sju missade samtal från mamma. Allt var ett vackert, dimmigt drömlandskap; jag såg ett sms: Ring mig! Det var nästan elva på kvällen, men i drömmen finns inga timmar, och jag beslutade att ringa. Mamma är alltid lite orolig, hennes hjärta kan slå hela natten för något trivialt. Hon bad mig komma hem, tårarna rann som regn mot fönstret: något hade hänt, bröllopet verkade plötsligt sväva i luften som molnen på en blå sommardag.
Min syster heter Maja, knappt tjugotre år en ung, begåvad designer som nyss tagit examen och fått sitt drömjobb utan att vakna ur studentdimman. Hon hade pluggat design och jobbat extra; hon blev genast headhuntad av företaget där hon gjort praktik. Majas kärleksliv var lika polerad som hennes portfolio: framgångsrik, lovande, så var det tills drömmens surrealistiska händelser tog över.
I drygt ett år hade Maja dejtat Oliver. Han är tre år äldre, bor i en egen lägenhet, sparar till ett hus, så typiskt svensk ambition. Oliver var den perfekta svärsonen artig, tyst. Allt var förnuftigt, till och med hans sätt att kyssa Maja. De hade anmält sig till äktenskapsregistret, och bröllopet var bara veckor bort: kalendern blomstrade som körsbärsträden i Kungsträdgården.
En dag fick Maja ett underligt meddelande från en främmande kvinna på sociala medier. Du känner mig inte, men jag känner dig du borde veta detta innan du gifter dig Maja granskade profilen kvinnan, kanske fyrtio, dold bakom sitt digitala fönster. Vad kunde hon ha för drömmande, viktig information?
Men den främmande kvinnan gav sig inte hon skickade fler meddelanden, från olika konton, som om hon var en drömfigurs gestaltväxling. De skulle mötas på ett café nära Majas jobb; kaffet luktade av väntan. Mamma hade i drömmen slagit Maja på kinden och sagt att hon aldrig mer fick gå på sådana möten.
Så satt Maja där, och plötsligt svävade en gravid kvinna in genom kaffeångor först såg Maja henne inte som sin främling, men sedan kände hon igen henne: kvinnan gick rakt mot henne.
Är du Maja? frågade den gravida kvinnan, med en vänskap som ingen riktigt förstod. Jag heter Elina, jag har varit tillsammans med Oliver i över ett år, och om fyra månader får vi en liten pojke.
Naturligtvis trodde Maja att allt var ett drömlikt påhitt, ett nonsens på gränsen till nattsvart komik. Hon och Oliver de hade varit ihop länge, bröllopet var snart! Elina försökte inte bevisa något mer, hon försvann i drömmen, men sade att Maja hade hennes nummer, och att hon kunde ringa när som helst. Hon sa också att hon kunde prata med Oliver, och försvann ut i verklighetens suddiga utkanter.
Vad sade Oliver? Det var där drömmen blev ännu märkligare. Maja och Oliver hade bestämt att de skulle vänta med intimiteten till efter bröllopet de gick omkring som tonåringar, hand i hand, kyssar men aldrig mer. Maja hade ingen erfarenhet, hennes mamma var ensamstående, och uppfostran byggde på böcker och svenska fabeldjur. Är det ens möjligt i vår tid? Tydligen! Jag såg på henne, hon hade pluggat, haft kompisar, varit den soliga typen. Hur hamnade hon här? Drömmen svarar aldrig.
Enligt Oliver hade han varit tålmodig, men behövt ventilera sina känslor utan bindning. Han träffade Elina någonstans mellan snö och blomning, direkt sagt att det aldrig skulle bli något seriöst. Elina var nyligen skild, hade ett barn, fick generös underhåll (10 000 kronor i månaden), och jobbade; hon krävde inget särskilt av Oliver, åldersskillnaden var för stor.
När barnet skulle födas, skulle Oliver göra ett faderskapstest. Om barnet var hans, skulle han hjälpa till, men han sade till Maja att hennes gammaldags principer var hennes eget ansvar han var en ung man, och det var svårt att leva utan närhet i ett land där folk ofta viskar om snusk och vinterkyla.
Ingen hade trott att Elina skulle göra något så drömlikt och ingen visste just var det nya barnet skulle födas.
Nu bad Oliver Maja att inte lämna honom han älskade henne, och Elina var bara ett svar på en kroppslig längtan. Om Maja hade varit mer svensk, så hade Elina aldrig funnits i hans liv.
Oliver sade att om det blev hans barn, skulle han betala och hjälpa, men inte bygga någon relation med barnet. Elina skulle själv ha barnet, och han erbjöd att betala för operationen direkt men det var Elinas problem nu.
Är Oliver skyldig till allt detta? Var det hans svenska macho dådkraft som vann över avhållsamheten? Eller borde Maja fly från en sådan fästman, för brist på intimitet är inget svepskäl för otrohet? I drömmen viskade svaret mellan fjäderlätta moln över Stockholm.
