Vi har alla släktingar. Om man har många, så finns det nästan alltid någon som är rätt förmögen, och dessa brukar inte vara särskilt omtyckta av de andra. Oftast finns där också en hel del avundsjuka gentemot dessa släktingar. Ändå är det alltid de man tänker bjuda in till högtider, eftersom man hoppas på en fin och dyr present. Sådana släktingar finns även bland mina.
Jag minns särskilt ett bröllop för fem år sedan, dit jag blev bjuden. Det var sysslingens barnbarn som gifte sig. Där var även de välbärgade släktingarna från brudens sida och hennes familj inbjudna riktigt avlägsna släktingar.
Många tänker så här: “Låt oss bjuda de rikare i släkten, så kanske vi får en riktigt fin present. Särskilt när det är bröllop!” Så bröllopsfesten var i full gång i Västerås. Huset var fullt av gäster, och brudparet log lyckligt. De välbärgade släktingarna, ett gift par, kom sent och dök upp just när det var dags att dela ut presenterna.
Kvinnan bredvid mig lutade sig mot mig och sa lugnt:
Nu blir det intressant att se. Jag är säker på att brudgummens mamma kommer bli missnöjd med presenten, och de nygifta kommer nog bli ännu mer besvikna.
Jag förvånades och frågade:
Varför det? Spelar det så stor roll vad man ger för present?
Så blev det dags för de förmögna släktingarna att lämna över sitt paket till brudparet. De gav kuvertet först till toastmaster, som öppnade det inför alla gäster. Rummet blev helt tyst. Nyfiken undrade jag vad som kunde gömma sig där. Var det nycklar till en lägenhet i Stockholm, en bil, en resa till utlandet eller kanske en stor summa pengar? Toastmastern viskade till mig vad som låg i kuvertet. Brudgummens mamma räknade snabbt pengarna och gav de rika släktingarna en blick full av frågor.
Men är det verkligen allt? Ni blev inbjudna till bröllopet, ni kör hit i er dyra Volvo med privatchaufför, och så ger ni bort ett sånt här bidrag ni beter er som fattiglappar.
Släktingarna svarade inte, de tog bara tillbaka sitt kuvert och sa:
Om ni inte gillar vår present kan ni ge den till någon annan istället. Sedan gick de bara därifrån, rakt ut från bröllopet.
Det var något att se. Alla började skratta, även jag.
Senare fick jag veta att dessa släktingar nästan enbart bjuds på bröllop och födelsedagar i hopp om en dyr present. Hur mycket låg då i kuvertet? Summan räckte faktiskt gott och väl till en veckas semester med hotell och allt. Själv tycker jag det är en utmärkt present, särskilt när det handlar om så avlägsna släktingar. Men av någon anledning ansåg brudgummens mamma att det var en present för fattiga…
