Märta kom från en liten by där man knappt behövde betala mer än några hundralappar för en etta. Hon lyckades köpa en sådan lägenhet, men hennes man visste ingenting om det.
När min man var bortrest på jobbresa föddes vårt barn. Jag födde på ett vanligt sjukhus, men sa till honom att det var en privat klinik Och förresten, de pengar han skickade för mat spenderade jag med största sparsamhet. Så fort han var hemma var kylskåpet fullt med kött, fisk och olika svenska delikatesser. Men när han reste bort fortsatte mitt sparande.
Jag köpte aldrig något nytt till min dotter. Antingen fick jag saker från snälla bekanta, eller så hittade jag något billigt på Blocket. På så sätt lyckades jag spara ihop till en egen lägenhet. Jag bad ofta min mamma passa barnen, så att jag i hemlighet kunde arbeta extra. Egentligen var det hans eget fel. Jag var den perfekta partnern för honom. Jag gjorde allt han bad om, utan knot. Jag kom ju från landet, han var en riktig stockholmare som alltid gav order. Till slut började jag planera min flykt. Jag visste att en dag skulle han inte längre kunna kontrollera sig, och då skulle det vara slutet för mig.
Jag fixade till och med till inköpslistorna. Köpte några äpplen till min dotter men sa till min man att jag hade köpt ett helt kilo. Det tog mig två och ett halvt år att spara ihop det jag behövde.
En gång när han var bortrest igen, packade jag mina och dotterns saker och stack. Dagen innan hade jag lämnat in skilsmässoansökan. Han försökte få tillbaka oss. Han ringde och lovade att familjelivet nu skulle bli annorlunda. Men ibland ringde han och lät hotfull; han sa att han aldrig skulle sluta kämpa för att få tillbaka oss.
Snart fick jag veta att han träffat en ny en student. Jag är övertygad om att han behandlar henne precis likadant som han gjorde med mig.
Jag bedrog aldrig min man. Pengarna jag la undan var faktiskt förtjänade. Jag svalt och snålade för att få ihop summan. Dessutom jag såg ingen annan utväg. Jag var tvungen att rädda mig själv och min enda dotter.
