Mitt namn är Linnea, jag är gift och har en underbar dotter. En kylig höstdag promenerade jag med mitt barn i Humlegården när min mobil plötsligt ringde. Det var ett viktigt samtal från en god vän, och för ett ögonblick tappade jag fokus på min dotter. Under den korta stunden lyckades hon av misstag ramla ner i den kalla dammen. Skräckslagen kastade jag mig mot vattnet, men innan jag ens hann agera, hoppade en hemlös kvinna som suttit på en bänk i närheten modigt i och räddade min lilla flicka.
Överväldigad av tacksamhet visste jag inte hur jag skulle tacka nog. Jag bad henne följa med oss hem, och där presenterade hon sig som Siv. Jag kommer för resten av mitt liv vara evigt tacksam över att hon räddade min dotters liv.
Väl hemma kokade jag te till Siv och plockade fram torra, varma kläder så att hon kunde byta om. Då delade hon med sig av sitt hjärtskärande livsöde. Hon hade blivit bedragen och sviken av sin egen dotter, vilket tvingat henne ut på Stockholms gator. För några år sedan köpte de två bostadsrätter ihop: en till Siv och en till dotterns familj. Men dottern lurade henne brutalt och stack iväg tillsammans med sin man, tog med sig alla pengar och lämnade Siv helt utblottad och bostadslös. Nu försörjde hon sig på att panta burkar och sov nära värmerören i parken. Jag berördes djupt av hennes berättelse och kände sådan sorg för hennes skull.
Det var ofattbart för mig att en dotter kan behandla sin egen mamma på det sättet. Jag stod inte ut med tanken på att låta Siv stanna kvar på gatan, så jag bjöd in henne att bo hos oss. När min man kom hem berättade jag vad som hänt. Han var först arg över att jag tappat blicken från vår dotter, men sedan var han ärligt tacksam för att hans dotters liv blivit räddat. Han bjöd också in Siv att bo hos oss, men hon tvekade, ville inte vara till besvär. Istället hjälpte vi henne hitta ett arbete och ordnade så att hon fick plats på ett trevligt äldreboende här i området.
Vi besöker henne ofta, och det verkar som Siv trivs och är nöjd där. Vår dotter har nu fått en fantastisk “mormor”, och vi är otroligt tacksamma för att vi kunnat hjälpa kvinnan som räddade vårt barn.
