Mina vänner köper bostadsrätter och lägger pengar på renoveringar, medan min fru har slösat bort alla våra sparpengar i ett försök att öka vårt kapital.
Alla verkar ha en fin fru, men jag fick en idiot.
Hon skröt inför alla och sa att efter bröllopet skulle vi köpa en lägenhet utan problem eftersom gästerna skulle ge oss pengar och familjen skulle hjälpa oss. Men i själva verket sa hennes föräldrar att eftersom hon fått för sig att gifta sig med en värdelös fastighetsmäklare redan vid tjugo års ålder och utan utbildning, så fick vi själva lösa det med bostad. De skrattade rent ut om vår situation, och jag fick ta med min fru hem till mina föräldrar.
Min bror bor redan där med sin gravida sambo, så det är trångt så det förslår. Mina föräldrar antydde rätt tydligt att det vore bra om vi flyttade åtminstone till en hyresrätt men jag bestämde mig för att spara ihop till ett lån så vi kunde köpa hus längre fram. Min fru visste om mina planer, sa att hon så gärna ville flytta, och vad gjorde hon? Hon köpte aktier för våra gemensamma besparingar.
Varför? För att vi skulle multiplicera vårt sparkapital.
Mamma blev nästan svimfärdig när jag berättade. Själv gick hjärtat sönder när aktiernas värde sjönk och det nu krävs tid att sälja dem. Antingen förlorar vi lite, eller så får vi ta risken och hoppas att de återhämtar sig i framtiden. Där står vi nu alla vännerna har familj och bostad, och vi har bara aktier!
Min fru, Elin, gråter och ångrar bittert att hon blev lurad. Hon betalade också folk som skulle lära henne investera. Själv kan jag inte låta bli att tänka på skilsmässa. Om min kärlek inte är starkare än den här situationen, vad finns det då kvar? Det enda jag tänker på är pengarna jag slitit för och sparat i åratal och nu är de som bortblåsta.
När jag tänker efter har äktenskapet varit svajigt från start, och den här situationen bevisar bara att jag sitter fast i en evig svacka för att jag gifte mig med en godtrogen flicka.
Lärdomen? I Sverige säger vi ibland att egen härd är guld värd, men jag borde lagt mer vikt vid vad vi byggde, inte vad vi hoppades skulle växa på börsen.
