Jag tog med min svägerska och hennes barn på semester. Jag har ångrat mig tusen gånger om.
Alltså, varje sommar brukar jag och min man åka ner till kusten på västkusten alltid med våra närmaste vänner, våra egna bilar och tält, du vet. Vi har blivit riktiga proffs på det där. Vi letar upp en liten bit strand där det inte är så mycket folk, slår upp tält, och dagarna fylls med bad, sol och skratt. På kvällarna sitter vi vid en liten brasa, någon plockar fram gitarren, och vi tar ett glas kallt vitt vin och bara sjunger och har det fint.
I år ville min svägerska, Ingrid, och hennes två och ett halvt år gamla son följa med. Vi funderade länge ska vi ta med dem eller inte?
Men ja, vi lät oss övertalas. Om jag ska vara ärlig så var det inte lilla pojken som ställde till det, utan Ingrid själv. Redan under bilresan dit började det: Ingrid ville stanna så fort det gått en timme. Hon var trött och behövde sträcka på benen hela tiden, så vi kom fram mycket senare än planerat. Vännerna hann nästan bada och slå upp tälten klart innan vi äntligen klev ur bilen. Då började andra akten Ingrid var rasande:
Jag tänker inte bo här!
Men alltså, vi sa ju att det skulle bli tältsemester!
Jag trodde ni menade att vi skulle hitta något litet rum på plats, eller kanske hyra ett pensionat.
Varför tror du vi packat sovsäckar och tält, då? gnällde min man.
Jag trodde mer att det var en sån grej ni gjorde, inte att vi verkligen skulle campa.
Så vi fick hyra ett rum till henne på närmaste vandrarhem. Min man fick köra fram och tillbaka för att hämta henne på morgonen och lämna henne på kvällen. Dessutom skjutsade han henne både till caféer, affärer och marknader och tog hand om hennes pojke medan hon “behövde återhämta sig från allt slit”.
Trots allt så hjälptes vi andra åt med pojken. Men, ärligt talat han var himla enkel. Han sprang omkring, badade i havet, åt vad som bjöds och somnade snällt i tältet på eftermiddagen. Riktig liten klippa, helt olik sin mamma. Nästa år, då får Ingrid faktiskt stanna hemma. Men sonen? Om hans föräldrar vill han får jättegärna följa med. Han är verkligen som klippt och skuren för campinglivet!






