Julia var en kvinna med nutida stil och ambitioner det syntes på hennes sätt att klä sig, alltid noggrant utvalt, ett resultat av hennes uppskattade och ansedda jobb på ett stort företag i Stockholm. Hennes chefer lutade sig ofta mot henne för råd. Julia hade två vuxna söner; den äldsta, Erik, var trettioåtta år, den yngsta, Gustav, hade precis fyllt trettio. Julia hade också två svärdöttrar.
Hon brukade säga att hennes svärdöttrar var lika olika som sönerna, var och en hade en egen personlighet. Det ter sig logiskt, eller hur? Den äldsta svärdottern, Majlis, kom ifrån landsbygden i Småland. Julia brydde sig inte särdeles om stereotyper om lant- och stadsflickor, men Majlis var på något sätt en levande karikatyr.
Julia höll sig utanför sönernas äktenskap hon visste väldigt lite om deras privatliv. Hon visste bara att Majlis gift sig med Erik för att hon blivit gravid; deras äldsta barn föddes fem månader efter vigseln. Majlis tycktes tänka att en make mest var något nödvändigt.
Majlis var dessutom vresig och svår att närma sig. Hon ringde Julia bara när hon och Erik hade problem, och då var det klagan som gällde. Några vänner hade Majlis egentligen inte; hon skrämde iväg dem med sin svåråtkomlighet.
Den yngsta svärdottern, Tyra, var av helt annat slag. Efter bröllopet blev hon snabbt vän med Julia. De kunde prata länge, och Julia hjälpte Tyra hitta ett arbete på sitt kontor. Kollegerna sa att Tyra var duktig, omtänksam och populär bland alla anställda. Hon hade några nära vänner, även om hon inte sågs med dem särskilt ofta.
En grå morgon i oktober klampade Majlis in på Julias kontor. Julia förstod att något var fel i Eriks familj, men hon höll sin plats och lade sig inte i. Idag hade Majlis med sig sin syster.
Nu räcker det, Julia. Jag står inte ut längre, utbrast Majlis med ilska i rösten. Jag tänker lämna din son, hyra en lägenhet i stan och låta honom sköta sitt svinet.
God morgon, Majlis… Du vet ju att jag helst inte blandar mig i era relationer. Berätta bara: var had du tänkt hyra bostaden, och hur tar barnen sig till skolan?
Jag tar en lägenhet mitt i city, svarade Majlis bryskt.
Hur har du tänkt betala hyran? Vet du vad en trea kostar i Stockholm nuförtiden? frågade Julia.
Det är därför jag är här! Du är deras farmor du är skyldig att hjälpa. Du är skyldig mig det! utbrast Majlis, blicken påstridig.
Majlis, jag har inte så mycket pengar. Om det är akut så får du vänta till ikväll. Jag kan ta ut det jag har i kontot och ge dig det du behöver. Men är du säker på att det verkligen krävs så mycket?
Majlis syster drog henne i jackärmen:
Kom nu, Majlis. Du vet, en mamma står alltid bakom sin egen son.
Precis när de vände om för att gå, såg de Tyra i dörröppningen hon hade skrämt upp sig själv och gömt sig bakom dörren.
Vad glor du på? Räkna med samma behandling! Hon kommer inte hjälpa dig heller om du behöver tro mig, fnyser Majlis.
Tyra ryggade tillbaka inför de upprörda kvinnorna. Hon såg undrande på Julia, och Julia sa lugnt:
Oroa dig inte, Tyra. Jag gör det jag måste. Jag swishar pengarna ikväll, om det är så viktigt för henne. Alla vet att barnen inte kan bo på elevhem. Det är bara pengar. Men tro för allt i världen inte på allt hon säger…
