17 mars
Ibland undrar jag om det som händer i mitt liv verkligen är normalt. Mina tankar snurrar så mycket att jag knappt vet hur jag ska börja skriva ner allt. För väldigt många år sedan köpte mamma och pappa en tvåa åt mig och min syster. De sa alltid att när vi blir vuxna skulle vi kunna sälja lägenheten och köpa två mindre ettor, så att vi båda får varsitt eget boende.
När min syster, Lovisa, träffade sin man och gift sig med honom, frågade hon mig om det var okej att hon och hennes man flyttade in hos mig i vår lägenhet. Jag tänkte att det är klart, vi är ju familj. I början fungerade allt rätt smidigt.
Men sedan kom beskedet att Lovisa är gravid. Och nu vill hon plötsligt att jag ska flytta ut, för att deras barn ska kunna få ha mitt rum. De har pratat om det först lite försiktigt, små hintar, men nu rakt ut de tycker att det är bäst om jag flyttar, så att de får plats för sitt nya liv.
Jag kan verkligen inte förstå varför jag ska behöva flytta ut ur lägenheten, när jag faktiskt äger hälften av den. Jag pluggar på universitetet, min enda inkomst är CSN och extrajobb på caféet. Hyrorna i Stockholm är orimliga, och min inkomst räcker knappt till vardagliga saker, än mindre till att hyra en egen lägenhet.
Lovisa och hennes man planerar redan för barnrummet, de diskuterar var spjälsängen ska stå, och vilka färger de tycker mitt rum borde målas om i. De pratar om det som om jag aldrig bott här alls, vilket känns så märkligt och ledsamt.
Jag berättade för mamma hur allt kändes. Hon skrattade lite och sa att gravida kvinnor ibland kan bli lite tokiga, att det säkert går över. Hon bad mig att inte ta åt mig av Lovisas ord.
Men hur ska jag kunna ignorera det när de i princip ber mig lämna mitt eget hem så gott som varje dag? Jag börjar känna mig som en främling, någon som bara råkar bo i deras familjeliv. Lovisa verkar inte heller vilja diskutera det eller tänka om.
Hur skulle du göra? Jag vill inte skapa bråk eller vara egoistisk, men det kan väl ändå inte vara rättvist att jag ska flytta ut från min egen lägenhet bara för att min syster väntar barn? Tankarna snurrar och jag önskar att det fanns ett enkelt svar.
