Du, du kommer inte tro vad som hände. För våra bröllop fick vi typ världens finaste present av Sofies föräldrar en lägenhet! De gav oss nycklarna officiellt och sa att vi var ägarna, men eftersom det var i ett helt nytt hus hade de köpt den på ritning, alltså helt utan inredning och sånt. Min svärmor tyckte därför att nu när de gett oss lägenheten borde mina föräldrar hjälpa oss med renoveringen. Mina föräldrar hade redan gett oss en rejäl slant tidigare, men okej, de gick ändå med på att hjälpa till med fixet i lägenheten.
Direkt efter bröllopet började vi med renoveringen. Min pappa är snickare så han köpte allt material och körde på, och jag hjälpte förstås till. Sofie dök också upp ibland och hjälpte oss när hon kunde.
Ibland kom även svärfar förbi och drog ett handtag. Vi ville inte hyra något under tiden vi fixade, för att spara pengar, så vi bodde tillfälligt hemma hos Sofies föräldrar.
Så en dag letade jag efter några papper och råkade snubbla över alla dokument för lägenheten. Och där blev jag helt paff och riktigt förbannad för det visade sig att det är svärmor som står som ägare!
Samma kväll skulle jag och pappa ut och köpa grejer till badrummet, men jag bad honom skjuta fram det en dag. Jag berättade vad jag hittat och sa att vi borde snacka om det här innan vi går vidare.
Varför är det mamma som äger lägenheten? Varför står inte Sofie som ägare? frågade jag rakt ut när alla satt hemma.
Men alltså, herregud, du är som ett barn! Det är ju för att inte såra vår lilla Sofie, svarade svärmor direkt.
Vad menar du nu?
Tänk om du skulle skilja dig och sen försöka lägga vantarna på halva lägenheten då är det ändå vårt!
Vårt? Är det okej då att jag och pappa lägger så mycket tid och pengar på att renovera, när vi egentligen inte äger något? Och varför tror du att vi ens ska skilja oss? Vi har ju precis gift oss!
Sofie suckade och sa: Mamma, jag bad ju dig att skriva över lägenheten på mig
Alltså, visste du om det här? frågar jag.
Nej, asså… jag visste att mamma stod som ägare, men jag sa ju att hon skulle skriva över den på mig!
Ja, men Sofie vilken härlig start på vårt äktenskap, va? Lite lögner och hemligheter direkt.
Nu har det gått några dagar sen jag drog hem till mina föräldrar, och jag vet helt ärligt inte vad jag ska göra. Sofie försöker prata med mig, men jag måste klura ut vad jag själv vill först. Hade aldrig väntat mig det här från hennes familj. Kanske gör alla föräldrar så här? Vad sjutton ska man göra nu egentligen?





