Alltså, jag måste berätta om Elin och hur rörigt det är för henne just nu. Hon har varit tillsammans med Johan i fem år nu, och typ alla omkring henne tycker att det är dags för nästa steg. Du vet hur det är föräldrarna tjatar och säger att vid 25 borde man redan vara gift.
Det konstiga är att, även om Johan friade till henne för ett halvår sedan, så kan Elin bara inte bestämma sig. Johan var hur tålmodig som helst i början, men nu märker man att han börjar tröttna på hennes obeslutsamhet. Elins föräldrar påminner henne ständigt om att det är dags att stadga sig och att de flesta vid hennes ålder redan är gifta eller åtminstone förlovade.
Sanningen är ju att Elin innerst inne inte känner att Johan är rätt för henne. Även om deras förhållande egentligen funkar bra, så kan hon inte släppa känslan av att något saknas. Det har till och med gått så långt att hon börjat få riktiga känslor för sin kollega, Emil. Grejen är bara att Emil redan har en sambo och dessutom verkar inte han heller direkt sugen på att binda sig.
Det blir som ett märkligt band mellan dem, just för att de båda är lite osäkra på framtiden och vad de vill, och det gör att Elin börjar undra om det kanske är Emil hon egentligen borde vara med.
Men ändå pressen från Johan ökar hela tiden. Till slut sätter han en deadline och säger att om de inte är gifta innan vintern eller åtminstone till hösten, så vet han inte vad han gör. Elin går motvilligt med på att de ska gifta sig i vinter, men hon orkar liksom inte med ångesten och bestämmer sig till sist för att göra slut och flytta hem till sina föräldrar en sväng.
Samtidigt gifter sig en kollega med sin tjej och Elins intresse för honom bara försvinner. Så nu står hon där, helt lost, och väntar på att den rätte ska dyka upp. Hon börjar undra om det är något fel på henne om hon bara har svårt att uppskatta ett bra förhållande, eller om hon faktiskt borde lyssna på magkänslan som säger att Johan bara inte var den rätte.
Nu fortsätter hon att leta efter någon att dela sitt liv med, men är lite skeptisk till att den där perfekta personen egentligen finns. Jag vet faktiskt inte vad jag ska säga till henne borde hon kämpa vidare för kärleken och våga vänta på rätt person, eller borde hon bara ge det en chans med någon som är bra, även om det inte känns 100%? Vad tycker du egentligen?
