På sistone har vår familj ställts inför oväntade problem och vi har förlorat vår stabila inkomst. Låt mig berätta mer om det. Jag är pensionär och de pengar jag får från staten räcker knappt till mina mediciner. Med åldern har jag fått problem med blodtrycket, så jag måste ta läkemedel livet ut. Min son och svärdotter har länge önskat ett andra barn, men det har inte riktigt blivit av. Nu när svärdottern äntligen blev gravid, förlorade hon sitt arbete.
Den yngsta är redan fyra år och är fortfarande hemma. Den äldsta är sexton år, jobbar extra som bud efter skolan och har sparat alla sina pengar in i det sista. För ett tag sedan köpte han sig en egen dator.
När jag uttryckte min oro svarade svärdottern att han tjänat ihop pengarna själv och inte bett oss om något, och att det är hans rätt att göra vad han vill med dem. Samtidigt har min son helt tappat sitt jobb. Förr, innan den lille föddes, hade han bra lön och kunde försörja familjen och till och med lägga undan lite pengar. Men så blev han sjuk och läkarna gav honom ett allvarligt besked. Alla hans sparpengar gick åt till behandling och mediciner. När minstingen fyllde ett år var min son tvungen att läggas in på sjukhus i flera månader. Då betalade sjukhuset viss ersättning, men eftersom han var borta så länge från jobbet blev han uppsagd.
I praktiken fick han inte längre några viktiga uppdrag, och därmed försvann hans provision. Och nyligen sa läkarna att han måste opereras, och efteråt kommer det ta ett år, kanske ett och ett halvt, innan han kan leva som vanligt igen. Vi är alla omskakade av beskedet, men operationen måste göras, och hans arbetsgivare tänker inte vänta så länge på honom. Nu kommer svärdottern att behöva hitta ett nytt jobb.
Hon funderar redan på hur vi ska klara oss på hennes enda lön. Det känns tungt… Samtidigt köper mitt barnbarn sig en dyr dator för sina egna pengar. Han verkar inte ens överväga att hjälpa familjen för att lätta på bördan. Har jag fel som känner så? Eller borde inte mitt barnbarn åtminstone tänka lite på oss och ta ett visst ansvar?
