Det var så länge sedan, år 2005, när jag, Anna Lindström, tillsammans med min man Erik Svensson hade byggt upp vår lilla familj och vårt eget företag. Erik drev ett par livsmedelsbutiker i Norrköping, där varorna kom in från Polen, Italien och Tyskland. Hans verksamhet gjorde det möjligt för mig att slippa arbeta utanför hemmet och helt ägna mig åt hushållet. Dessutom hade vi vår femårige son Ludde, som då var vår hela värld. Jag ägnade mig åt att ta hand om honom, laga köttbullar, varma kanelbullar och laga husets alla sysslor. På Erik väntade alltid en tallrik med köttfärssås, potatismos och inlagda gurkor. Och naturligtvis var hemmet skinande rent annars hade vi ju ingen chans att bjuda in grannarna på fika.
Allt förändrades den där olyckliga kvällen. Vi hade precis lämnat en släktträff i Linköping, och Ludde sov djupt i bakbältet på bilen. När vi närmade oss vårt hus märkte jag att Erik verkade orolig. Vid porten stod en ung kvinna med en rosa filt i famnen. Så snart vi steg ur bilen sprang hon fram till Erik och ropade:
Ta henne! Jag är glad att du lyssnade på mig och inte gjorde abort!
Jag stirrade på henne som om hon vore ett märkligt väderfenomen. Erik verkade lika förvirrad som jag.
Jag vill inte se henne, inte höra henne! Våga inte ens ringa mig eller säga något till vår dotter!
Jag stod i den bitande kylan, mitt i en hård snöstorm, medan några nyfikna grannar kikade fram från fönstren. Erik höll tyst den rosa filten i sina händer.
Kom, vi måste gå in. Det är ingen idé att stå här ute i kylan. Jag förklarar allt när vi är inne
Det visade sig att kvinnan var vår tidigare anställda, Maja Berg, som hade slutat för ett år sedan. Ni kan gissa varför.
Vad ska vi göra med henne? frågade Erik tyst när han försiktigt placerade den lilla flickan på sängen.
Vad annars? Vi uppfostrar henne. Hon är ju din dotter.
Vi kom överens med en läkare om att, mot en liten summa i ett kuvert, sätta in en falsk graviditet i min journal. Flickan fick namnet Ebba. Jag kände ingen hat eller någon annan bitterhet mot henne barnet var ju oskyldigt. Varför skulle jag hata ett två månader gammalt litet liv?
Det tog lång tid innan jag kunde förlåta Eriks otrohet. Vi gick i terapi och övervägde till och med separation. Men tiden läker, och så såg jag hur Erik verkligen ångrade sitt misstag och arbetade för att vinna tillbaka mitt förtroende. Jag förlät honom inte på en dag det tog år och månader.
Vår son Ludde blev förälskad i Ebba på ett sätt som bara barn kan. Han lekte med henne hela tiden, promenerade med barnvagnen på gatan och skröt för alla vänner om hur vacker hans lillasyster var. Han lät ingen såra henne.
Åren gick, och nu är Ebba arton år gammal. Hon har vuxit upp till en exakt kopia av Erik samma rynka i näsan när han ska nysa, samma röst när han skrattar. Jag kallar henne min egen dotter. Ändå tittar vissa grannar fortfarande snett på oss när vi går förbi i gården.
För en vecka sedan firade vi Ebbas myndighetsdag. Vi började med en liten familjesammankomst, sedan skulle hon gå ut med sina vänner till ett café. Släktingar, mina föräldrar och Ebbas dopföräldrar kom. Och så dök en oväntad gäst upp Ebbas biologiska mamma.
Vad gör du här? muttrade Erik och sköt henne mot grindarna.
Jag har kommit för min dotter. Var är Ebba?
Hon heter inte Ebba, hon heter Ebba. Vad vill du?
Herregud, kunde de inte ha valt ett bättre namn? Jag har med mig presenter smink, en ny mobil. Var är hon?
Hon har föräldrar. Du är bara en tom plats i hennes liv. Du tänker på din dotter först efter arton år? Var har du varit?
Det är inte din sak vad jag har gjort. Jag kommer att stämma er!
Borta härifrån och våga inte sätta foten på vår trädgård igen, annars ringer jag polisen.
Erik kastade ut henne ur trädgården. Då förstod jag att ingen och inget kunde riva sönder vår familj. Vi är beredda att skydda varandra och ge varandra kärlek. Erik är en underbar far och jag är tacksam för att våra barn har en så stark pappa.
Skulle du kunna ta emot ett främlingsbarn på samma sätt som jag gjorde?
Denna berättelse är baserad på en sann händelse som en av våra läsare delade med oss. Eventuell likhet med verkliga namn eller platser är ren slump. Alla bilder är illustrativa.
