Vanligtvis sker ett parbildande enligt svenska traditioner, men erfarenheter från vänner och släktingar visar att det inte alltid går smidigt och att det lätt uppstår spänningar mellan familjerna. Just nu befinner jag mig mitt i en sådan situation där problemen började med min blivande makes föräldrar, som redan från början tog ton och ställde krav. Det största kravet var att jag skulle genomgå en hälsoundersökning. Jag försökte först ignorera det, även om det gjorde mig förvånad och obekväm. Mina föräldrar blev lika paffa och avfärdade det som ett märkligt påhitt. Men min blivande svärmor accepterade inte deras reaktion.
Till min stora förvåning insisterade hon på att inte bara jag, utan hela min familj, skulle visa läkarintyg. Detta var definitivt något nytt för oss. Min pappa blev så frustrerad att han lämnade rummet för att undvika bråk. Jag kände mig väldigt generad, medan min fästman bara satt tyst, fullt medveten om vad hans föräldrar förväntade sig av oss. Senare samma kväll fick jag veta att svärmor hade förberett separata rum för mig och min fästman. Jag antog att det kanske var en familjetradition och respekterade deras önskemål, även om det kändes märkligt.
Innan vi skulle lägga oss sa hon att vi tidigt nästa morgon skulle gå till en notarius publicus för att upprätta och skriva under ett äktenskapskontrakt. Jag kände att det blev för mycket. Jag försäkrade henne att jag skulle vara redo, men istället beslutade jag mig för att åka därifrån. Jag packade min väska och stack. Jag avslutade all kontakt med honom på sociala medier och bytte telefonnummer för att undvika vidare kontakt med både min fästman och hans besynnerliga föräldrar. Det var avgörande för mig att inse att mina gränser, frihet och rättigheter hade blivit övertrampade. Till alla unga svenska kvinnor vill jag säga: ta hand om er själva och tolerera aldrig respektlöshet eller övergrepp. Ingen har rätt att kränka era rättigheter och friheter, så tveka inte att lämna situationer där ni inte blir behandlade med den respekt ni förtjänar.
