Vet du, min syster Linnea och jag har alltid haft en liten tävlingsgrej mellan oss. Hon ville alltid vara först med allt det spelade ingen roll om det handlade om betyg i skolan eller vem som träffade någon seriöst först. Linnea gifte sig innan mig, och våra föräldrar la verkligen allt krut på hennes bröllop. De hyrde ett vackert ställe i Göteborg, bjöd på all möjlig lyx och det var inget de sparade på. När det blev min tur att gifta mig gick det i lite mindre skala vi hade inte samma ekonomi och föräldrarna sa att det helt enkelt inte fanns mer kvar efter Linneas fest.
Linnea levde därefter ett rätt bekvämt liv med sina två barn. Hon var hemma med dem eller gick till frisören och nagelsalongen nere i Vasastan, medan hennes man ordnade allt ekonomiskt. Jag och min man gjorde på ett helt annat sätt. Istället för att ta stora lån och jaga drömmen om ett eget hus flyttade vi in hos hans mormor i Karlstad. Vi sparade pengar, slet och startade till slut vårt eget lilla företag en butik, där vi var engagerade dygnet runt. Hårt arbete gav faktiskt resultat och vi lyckades verkligen få affären att blomstra.
Efter några år förändrades allt ganska snabbt för Linnea. Hon och hennes man skilde sig. Mamma började be mig försöka hjälpa Linnea lite, kanske hitta ett jobb till henne i butiken, nu när hon var ensamstående med barnen. Jag visste ju att det fanns mer bakom skildsmässan Linnea hade faktiskt varit otrogen.
Så Linnea hörde av sig. Hon låtsades lite som att det var en affärsuppgörelse, att hon skulle kunna hjälpa till i butiken på sitt sätt, men hon ville ha en rätt generös lön direkt. Hon hade ingen erfarenhet alls och ville helst slippa ta något som helst ansvar.
Jag blev faktiskt helt paff över sättet hon la fram det på! Jag sa till henne att det inte skulle funka. Jag visste ju hur krävande hon kunde vara, och hennes humör svänger som aprilväder hemma i Skåne. Jag sa rakt ut att jag inte ville hamna i samma situation som hennes ex att bara känna mig utnyttjad. Jag föreslog istället att hon borde leta efter något annat, för jag var faktiskt inte intresserad av att bli trampad på en gång till.
