Söndag, 15 oktober
Gunnel Andersson var en kvinna som inte bara tog plats – hon fyllde ut rummet. Hon gick inte, hon marscherade. Hennes blick kunde smälta is. Hennes ord bar alltid en vikt, som om de var inskriptioner på sten. Om man ställde henne på ett torg, skulle folk tro att det var en staty över någon fornkämpe, inte en kvinna.
Hon drev en livsmedelsgrossistfirma i Göteborg, hade två fängelsevistelser bakom sig för slagsmål och en för vållande till annans död. Mellan varven fick hon tre döttrar med tre olika män, och därmed begåvades hon även med tre svärsöner.
Efter varje bröllop samlade hon svärsönerna och utgöt deras skyldigheter samt presenterade en lista över möjliga straff om de inte höll sig i skinnet.
Gunnel höll sig borta från enkla familjegräl – vad är poängen med att slösa nerver på bagateller? Döttrarna hade strikta order: Rör mig inte om det inte gäller något viktigt! Ska ni till exempel gömma ett lik eller om något eller någon verkligen försvunnit, då kan ni ringa.
Svärsönerna uppskattade den politiken och undvek att utmana henne. Ingen ville hamna under rubriken dråp i affekt, som Gunnel tyckte var den perfekta rubriken att ha på sitt pannband.
Men den yngsta svärsonen, Emil, undvek närkontakt med Gunnel och kände sig därför rätt fri och självständig, särskilt när han och familjen bodde i Borås, ett par mil bort från Göteborg. Så fri att han tyckte det var helt naturligt att följa chefen på lördagsnöjet, som bestod av bastubad med ytterligare tre kollegor.
Emil sa till sin fru att han behövde stanna sent på jobbet, projektet skulle slutföras. De mer rutinerade kollegorna hade bättre alibin – en tog med sig fiskespö och tält hemifrån, noterade till sin fru att han skulle ut och fiska och beställde till och med hem en hink med live fisk. De andra packade datorer, utifall det blev gamingnatt. Chefen skämdes inte och berättade öppet för sin fru om bastubesöket.
När kvällen blev lång och vodkan tagit slut, bestämde de sig för att hämta in sällskap – de samlade ihop pengar och beställde två eskorttjejer. Men de var så ointressanta att chefen ville byta mot en snyggare, medan de andra hellre köpte mer vodka.
Vid midnatt var Emils fru, Linnea, så orolig att hon ringde mamma.
Gunnel, Emil har inte kommit hem, jag får inte tag på honom, varken mobil eller jobbtelefon. Kollegor och chef är också tysta. Jag är rädd!
Spring inte runt och stressa, du. Jag ordnar detta, svarade Gunnel, samtidigt som hon dirigerade att lastbilar skulle lossas, startade bilen och började ringa runt.
Efter en halvtimme visste hon exakt vilken bastu Emil var i, och en timme senare rullade hon in i Borås. Han som jobbade i bastun blev lika rädd som svärsönerna när Gunnel stod i dörren, och plötsligt var hela situationen under kontroll. Svärsonen fick ett vattentätt alibi stora blåmärken och en bruten framtand.
Chefen försökte hävda sitt territorium:
Vad sysslar ni med, damen?! Vem är ni egentligen?! Jag ringer polisen!
Han visste inte att det var fru Andersson han talade med. Hon avbröt sparkarna mot Emil, snappade åt sig en kniv från bordet och grep chefen i kragen.
Testa om du vågar, gubbjävel! Jag har ingen lust att höra din röst mer. Jag är Emils svärmor!
Lugna er! ropade eskorterna när kniven blänkte, men Gunnel viftade bort dem och vände sig mot Emil.
Jaså, Emil, vad tror du att du har att dölja under kalsongerna?
Mamma! Snälla, du gör inte det här!
Och exakt vad skulle stoppa mig?
Jag har inte varit otrogen mot Linnea! Fråga vem som helst här!
Gunnel synade tjejerna.
Ingen har varit otrogen, mumlade chefen, gnuggande halsen.
Det ser jag. Ingen skulle ens överväga sådana. Varför valde ni dessa?
Hon hällde upp ett glas ren svensk brännvin och räckte Emil.
Drick. Bedövning.
Emil klirrade mot glaset och svepte.
Vad håller ni på med här egentligen? Erkänn nu!
Vi skulle slappna av, sa chefen. Men det blev bara tråkigt. Tjejerna var riktigt döda.
Gunnel satte sig, skar en tjock bit Falukorv och tog en tugga.
Säg mig, har ni ingen fantasi alls? sa hon tugga mellan orden. Vad är det där? hon pekade på fiskespöna. Inköpta från en sexleksaksbutik?
Mitt alibi, sa “fiskaren”
Och det där? sparkade hon till hinken med fisk.
Ja.
Väl genomtänkt, ändå. Vad skulle ni ha gjort utan mig? Men ni har faktiskt tur.
Hon hällde hela hinken fisk i poolen, och plötsligt sprattlade det överallt.
Varsågod, räckte hon över ett fiskespö till fiskaren och ett till tankisten ni ska fiska. Hörrni tjejer! Ner i vattnet, dags att jobba av pengarna!
Eskorterna skyndade sig i poolen.
Reglerna är: killarna fiskar med spö, tjejerna med händerna. Den som fångar första fisken går härifrån hel.
Du, pekade hon på den andra tankisten du räknar poäng. Och jag och chefen gör vadslagning. Jag sätter 250 kronor på henne i gul baddräkt, att hon får första fisken.
Aldrig! sa chefen. Jag satsar på Micke, han är proffs.
Hörrni, gul! skrek Gunnel bonus väntar dig om du tar första fisken.
Och jag då? gnällde den andra eskorttjejen.
Du får ett extra om du fångar fler än gul.
Halvtimme senare kikade bastuvärden in skratt och tjut, tjejerna kastade sig efter fiskarna, Micke fiskade med bröd, “tankisten” jagade tjejerna, Emil och en annan hade dragit ut ett badlakan för att håva in en fisk. Chefen stod och hejade.
Gunnel skickade ett sms till Linnea: Emil attackerades av okänd person på vägen hem. Han blev slagen, men lever och ger nu sitt vittnesmål till polisen. Jag tar hem honom när allt är klart. Kram, mamma. Jo, dotterns sinnesro betydde mer än Emils framtand eller Gunnels sömnbrist, men hon swishade ändå 1 250 kronor till Emil för att fixa tanden. Han var oskyldig, men det var ändå bäst att han höll sig undan sådana nöjen framöver.
