Min mamma har en stor släkt. Hon hade sex syskon, men nu är det bara tre kvar. Mamma och en av hennes systrar bor i samma by utanför Växjö. På somrarna jobbar de med säsongsarbete och under vintern lever de på det de tjänat ihop. Vi har förstås också en egen grönsaksodling där vi odlar potatis, morötter och rödbetor.
Mammas andra syster, Ylva, bor i Stockholm. Hon har en rymlig lägenhet och ett fritidshus vid Mälaren. Hennes man Erik är chef över ett stort byggföretag. Det har inte alltid varit så för dem de bodde själva på landet förr och mamma samt moster hjälpte dem så ofta de kunde. Men efter att Ylva och Erik fått det bättre glömde de liksom bort oss.
En dag fick mamma av en slump veta att Ylva hade gift bort sin dotter, Märta. Mamma blev först förvånad, men låtsades sedan som ingenting det kändes pinsamt inför grannarna att inte ens ha blivit bjuden på sin systerdotters bröllop.
När mamma kom hem berättade hon allt för moster Ingrid. Ingrid blev lika chockad, och väldigt ledsen. Tillsammans beslutade de sig för att ringa Ylva och gratulera för att ge henne lite dåligt samvete. Ylva svarade bara ett kort och kallt tack och la på luren.
Någon tid senare bestämde sig Ylva ändå för att komma på besök. Hon tog med sig Märta, sin nya svärson Jonas, och dyra delikatesser som viltkött och fint vin från Systembolaget. Men mamma kände sig fortfarande mycket sårad. Hon bad Ylva och hela hennes familj att gå därifrån. Mamma sa, Om ni skäms för oss på restaurangen för att vi är från landet och ni tror ni är finare, så ska ni inte komma till vårt hem heller.
Erik sa då rakt ut att ja, de tyckte det var pinsamt att ha oss med på restaurangen, och att hela stället skulle lukta fläskstek om vi varit där. Det gjorde verkligen ont i mamma. Hon sa till dem att de aldrig mer behövde komma och att hon inte ville träffa dem igen. Moster Ingrid höll med mamma och sa också att hon inte ville ha med Ylva och Erik att göra längre.
Livet ger oss ibland svåra prövningar, men man bör aldrig låta stolthet eller pengar stå i vägen för kärleken inom familjen. Det viktigaste vi har är de som bryr sig om oss, oavsett var vi bor eller vad vi äger.
