Kvinnan hade länge misstänkt sin make för otrohet. Alldeles för många möten sent på jobbet, otaliga långa turer till verkstaden för att hämta verktyg, och så de där dofterna han bar hem som inte gick att förklara bort. Hon teg, bar och iakttog tills hon till slut anlitade en privatdetektiv som lovade att ta reda på sanningen på bara ett par dagar. I morse kom det: ett kort sms, en adress, inga förklaringar. Åk genast. Det är viktigt. Du måste se allt med egna ögon.
Hon körde i närmare en timme, längre och längre ut från Stockholm, ut mot skogarna där landsvägen till sist blev en smal, slingrig grusväg. Hjärtat dunkade så hårt att det kändes som hela Volvon vibrerade.
Med varje kurva som förde henne djupare in i mörkret sjönk modet. Hon föreställde sig makens bil parkerad vid ett rödmalet torp, eller kanske ett öde hus där hans älskarinna väntade i fönstret.
Men när hon nådde fram till en gammal, mossbevuxen tegelbyggnad mitt bland granarna fylldes hon av en krypande oro blandad med en oförklarlig sorg. Byggnaden såg ut som ett övergivet magasin, eller kanske en lada. Varken bilar eller människor syntes till.
Kvinnan steg ur, med mobilen hårt i handen redo att ringa både detektiven och polisen om så krävdes. Dörren stod på glänt, som om någon rusat in strax före hennes ankomst.
Det hon mötte där inne hade dock ingenting med någon älskarinna eller det svek hon föreställt sig att göra det var något mycket värre.
Dörren gled upp med ett utdraget gnissel. Lukten av fukt och rost slog emot henne. Över golvet låg gamla kartonger och skräp, men längst in i hörnet syntes en märkligt prydlig träskiva. Hon gick närmare, kände efter med handen och skivan gled tyst åt sidan.
Där bakom fanns ett trångt utrymme. På en smutsig madrass satt en utmärglad kvinna, fastkedjad.
Huvudpersonen stelnade, oförmögen att förstå synen. Den andra kvinnan såg upp långsamt, som om varenda rörelse gjorde ont.
Är du hans fru? viskade hon. Du borde inte ha kommit. Han sa att du aldrig skulle få veta.
Vem? rösten bar knappt.
Fången vände bort blicken.
Din man. Han har hållit mig här i sju månader. Han sa att han letade efter någon ny.
Först nu såg huvudpersonen brickan på golvet soppan där var fortfarande varm. Någon hade just varit där.
Bakom henne hördes plötsligt fotsteg. Polisen hade kommit kallad av detektiven.
