Du är en förrädare – något bröllop blir det inte!

Min älskling, varför kommer du med såna här dumheter? Hannes kastade bara en snabb blick på bilderna. Jag älskar bara dig, jag behöver ingen annan. Det där måste vara photoshop.

Jaså? Vem skulle orka göra sånt? Maja rös till, irriterad över hur nonchalant Hannes var och hur slött han försvarade sig.

Den lilla skönhetssalongen i Vasastan hade Maja fått från sin farmor. Men den intresserade henne inte speciellt.

Hon älskade fortfarande sitt jobb mest av allt att lära barn att måla i konstskolan. Men att tacka nej till arvet hade inte kommit på fråga.

Salongen drog in hyfsat med pengar, och Majas anställda, Birgitta, styrde upp allt galant.

Det gav Maja frihet att följa sin passion utan att sakna något. Bara familj längtade hon efter.

Efter farmoderns död stod 27-åriga Maja ensam kvar i världen. Ensam, tills hon ett år senare träffade Hannes på en konstvernissage i Stockholm.

Charmig och lite blyg, men ändå med uppmärksam blick och en ovanlig värme Hannes charmade henne med sin omtanke.

Två månader senare bjöd Hannes hem henne till Södermalm, för att träffa sin styvfar, Bengt Andersson.

Pappa dog när jag var fyra, berättade Hannes allvarligt. Mamma gifte om sig först tio år efteråt.

Jag kallade aldrig Bengt för pappa, men vi är vänner.

När mamma gick bort för två år sen blev det bara vi kvar.

Maja tyckte genast om Bengt. Rak i ryggen, klara ögon, vältalig han såg år yngre ut än sina femtiosex.

Och det verkade ömsesidigt.

Du är då lycklig, din dagdrivare, sa Bengt och kysste hennes hand som värsta gentlemannen.

Men Bengt, varför kalla mig dagdrivare? Hannes låtsades bli stött.

En riktig karl jobbar inte med hobbyartiklar, skrattade styvfadern. Men du har tur, grabben!

Maja rodnade först, men snart blev kvällen en fest och Bengt skämtade hela tiden så hennes skratt fyllde hela lägenheten. Och ja, Hannes blev faktiskt lite svartsjuk.

Sex månader senare friade Hannes. Maja svävade på moln, lycklig och förälskad, så drömmande att hon först inte ens reagerade när ett meddelande plingade till i mobilen.

Några bilder. Hannes, hennes Hannes, som kysste och höll om en annan tjej, med det där pojkaktiga, generade leendet. Daterade för bara två veckor sen.

Min älskling, alltihop är struntprat, Hannes ryckte på axlarna. Jag behöver ingen annan. Klart bilderna är fejk.

Och vem vill fejka det här då? Majas röst dallrade av ilska över Hannes likgiltighet.

Hur ska jag veta? svarade han slött. Folk är ju galna nuförtiden.

Då brast något inom Maja. Vem som helst skulle ju åtminstone ha försökt förklara sig, svurit kärlek, velat reda ut men Hannes, han svek henne och brydde sig inte ens.

Du har svikit mig! Det blir ingen bröllop! Maja sprang ut i trapphuset medan tårarna brände under ögonen och lämnade sin chockade fästman kvar.

Tre dagar låg hon hemma i Täby och grät. Sen tappade hon lusten att gå ut, sjukskrev sig och stirrade tomt på väggarna i en vecka till. Och Hannes hörde inte av sig en enda gång.

Till slut började Maja undra. Tänk om bilderna faktiskt var förfalskade? Alla filter och AI-bilder, tänk om någon verkligen ville splittra dem. Hon hade ändå gett upp så lätt…

Men flickan på bilderna visade sig vara verklig nog. Det tog bara några googlingar innan hon hittade henne: Amanda hette hon. Och Amanda gick med på att ses.

De där är gamla bilder, Amanda himlade med ögonen när Maja visade henne fotona på caféet. Vi gjorde slut för över ett år sedan.

Men datumet…

Snälla, det är ju det enklaste som finns att ändra, Amanda log sorgset. Vem som helst kan göra det.

Var det du?

Nej, varför skulle jag? Det blev aldrig något seriöst. Dessutom ska jag gifta mig snart.

Jaså? Inte ett spår av någon blivande på din Facebook i alla fall, Maja såg misstänksamt på Amanda.

Lycka gillar tystnad, Amanda log skyggt. Men bröllopsbilderna, de kommer ut när det är dags.

Så någon ville verkligen sätta dit Hannes, och Maja hade gått på det utan motstånd. Hon måste be om ursäkt.

Men Hannes svarade varken när hon ringde eller messade. Efter två dagar åkte Maja till hans lägenhet på Söder. Hon kom i samma stund som han hoppade ur bilen ur förarsätet steg hennes gamla väninna Karin.

Karin vars röda hår syntes på långt håll, Karin som alltid ville ha allt bäst. De var vänner en gång i tiden, men sedan blev Karin bara den bekanta från förr”.

Ett år tidigare, när farmor dog, kontaktade Karin henne och försökte köpa Majas salong. Massage passar bättre än naglar i stan, hade hon sagt.

Karin ägde redan två salonger men platsen var för bra.

Maja visste vad som pågick i Karins ställen ingen massage hon ville förknippas med­ så hon tackade nej. Och nu, tänkte Maja, tog hon kanske också Hannes, av ren hämnd.

Medan hon tänkte, stod Hannes och Karin ute på gatan och tog farväl. De log ömt och kramades.

Ser du, vad var det jag sa om dagdrivaren! Maja hajade till vid Bengt Anderssons röst bredvid henne.

Godkväll, Bengt, mumlade hon generat.

Godkväll på dig! Hannes vet inte vad han går miste om. Gifta dig med mig istället, sa Bengt, och det var som om skämtet dolde ett allvar.

Förlåt, men jag måste gå, fick hon ur sig, och skyndade därifrån.

Att hitta Karin var enkelt. När Maja kom tillbaka till sin gamla gård i Bromma, såg hon den blonda manen på parkeringen.

Så, du försöker sno min fästman nu också? Maja gick rakt fram till henne. Ditt lilla fototrick lyckades inte.

Vilka bilder? Karin såg ärligt förvånad ut. Vad pratar du om?

Alltså, du skickade inte bilder på Hannes och den där tjejen till mig? Försökte du plantera bevis?

Maja, mår du bra? Jag har inte skickat något alls. Förresten började Hannes följa efter mig förra veckan. Jag trodde ni hade gjort slut

Maja läste av Karins ansikte ingen antydan till lögn. Hon måste samla tankarna.

Och jag tänkte redan att du skulle sälja salongen! ropade Karin, men Maja svarade inte och gick.

Väl hemma tog det en stund att samla sig, men till slut ringde hon ändå upp Hannes. Den här gången svarade han.

Visst, kom hit, mumlade han. Jag är sjuk, känns inget vidare direkt.

Maja hann knappt ta av sig skorna före hon kastade sig om halsen på honom.

Hannes, förlåt! Jag älskar dig. Jag blev bara så svartsjuk. Allt såg så äkta ut Förlåt mig.

Det är lugnt, ryckte han på axlarna. Sånt händer.

Du är bäst jag älskar dig mer än allt!

Men Hannes knuffade undan henne.

Vi är bättre som vänner.

Vad? Vi skulle ju gifta oss

Maja, han såg besvärad ut. Jag ska gifta mig med Karin.

Va? Du sa ju att du älskade mig!

Snälla! Sluta nu. Om jag ska vara ärlig så är du alldeles för känslosam. Jag orkar inte med allt drama.

Dessutom går Karins verksamhet bättre, och jag måste tänka på framtiden.

Maja blev stel, orden fastnade i halsen. Han hade bara utnyttjat henne och nu var det slut.

Hon slängde igen dörren bakom sig och kastade sig ut i natten. Benen bar henne knappt, hon föll ner på en bänk och brast ut i gråt.

Fem minuter senare satte sig Bengt bredvid henne.

Stackars lilla du, han smekte henne försiktigt över håret. Bättre att få veta nu än senare.

Men vem ligger bakom allt det här? snyftade Maja.

Jag, viskade Bengt.

Va? Varför?

Jag blev kär i dig den där kvällen när du kom till oss första gången. Jag tänkte, att om du inte får Hannes, kanske du ser mig.

Det var alltid Hannes, Hannes. Men jag hörde ändå honom prata med sin vän om vilken jackpot du var. Och då förstod jag han älskar dig aldrig på riktigt. Så jag gjorde det jag kunde Låt det vara.

Men du förstår att du förstörde mitt liv?

Nej, jag räddade dig undan något värre. Gifta dig med mig istället, Maja?

Ni är galen! utbrast Maja och vände på klacken.

Hon lämnade Stockholm. Men Bengt hittade henne igen och igen, och till sist kunde de prata, som vänner.

Ett år senare dog Bengt, allting testamenterade han till Maja. Men hon kände bara tomhet. Ovant att han inte längre fanns där.

Hannes blev rasande när han förlorade lägenheten, men det rörde Maja inte det minsta.

Rate article
Add a comment

;-) :| :x :twisted: :smile: :shock: :sad: :roll: :razz: :oops: :o :mrgreen: :lol: :idea: :grin: :evil: :cry: :cool: :arrow: :???: :?: :!:

Du är en förrädare – något bröllop blir det inte!
Min vän räddade livet på en kaukasisk flicka, men kunde aldrig ana vad som skulle hända honom i framtiden.