Du är ju rikare än oss andra – då borde dina presenter återspegla det, gnällde svärmor: Konflikter över gåvor på födelsedagsfirandet i Stockholm när Magdalena aldrig är nöjd

Du är rikare än andra, så dina gåvor borde spegla det, klagade svärmor.

Det var en kylig kväll i Göteborg när Rasmus sjönk ner bredvid sin fru Ingrid i soffan.

Vad ska vi egentligen ge din mamma? Jag har verkligen ingen aning, sa han eftertänksamt.

Ingrid suckade djupt. Att hitta en present till sin svärmor var alltid lika knepigt.

Relationen till Margareta Lindström hade varit komplicerad redan från början.

Rasmus förstod genast sin mammas avvaktande inställning och paret hade därför valt att hålla ett visst avstånd.

Ingen stod i skuld till någon. Kommunikation mellan familjerna brukade inskränka sig till sporadiska samtal och gemensamma högtider om det nu alls blev av.

Just det här året hade Margareta bestämt sig för att fira sin sjuttioårsdag med pompa och ståt, och bjudit släkten även det unga paret.

Just det, mamma sa att hon blir glad för vad som helst, mindes Rasmus plötsligt.

Det säger hon alltid, svarade Ingrid med rynkad panna, men sedan ser man hur missnöjd hon blir. Din syster kan ge vad som helst, men när det gäller oss duger inget!

Ingrid mindes alltför väl hur Margareta aldrig varit nöjd med deras presenter.

Minns du förra mors dag? Lyxiga hudvårdsprodukter. Hon tog emot dem med gråt och klagan över att vi tyckte hon var gammal och ful, suckade Ingrid bittert. Någon gång har hon någonsin uppskattat någon present vi gett? Guld eller elektronik uppskattar hon för att de har ett tydligt värde.

Kanske borde jag ringa henne direkt och fråga, sa Rasmus trevande.

Gör som du vill, svarade Ingrid med ett trött skak på huvudet.

Rasmus slog in sin mammas nummer, i hopp om att få ett tydligt presenttips.

Men Rasmus, jag har allt jag behöver. Att ni kommer är gåva nog! svarade Margareta förläget.

Men menar du verkligen det, mamma? Du blir inte sur då? försökte Rasmus få klarhet.

Nej, kära barn. Jag blir glad för minsta lilla sak, skrattade hon.

Hon sa vi fick köpa vad vi ville, berättade Rasmus för Ingrid.

Ingrid betraktade honom skeptiskt. Hon litade inte på svärmoderns ord.

Men eftersom Rasmus insisterade på att välja en present enligt eget tycke, gav Ingrid med sig.

Vad sägs om en robotdammsugare, så slipper hon släpa på dammsugaren genom lägenheten? föreslog Ingrid efter att ha räknat på budgeten.

Så blev det. Runt tolv tusen kronor gick presenten på, och deras hjärtan var lätta när de satte sig i bilen mot kalaset.

Jubilaren tog emot dem varm i dörren, men hennes ansikte mörknade direkt när hon såg paketet.

Vad är nu detta? mumlade hon med djup suck. Sätt in den på rummet, Rasmus.

Ingrid stod avvaktande kvar, paff över att presenten mottogs så svalt.

Strax därefter kom också svägerskan Elin och hennes man in. Elin kastade sig om sin mammas hals och utbrast:

Mamma, det här är till dig!

Åh, tack älskling! Ni är fantastiska! utbrast Margareta och gav dottern en varm kram.

Ingrid sneglade nyfiket på presenten som föranlett denna glädje. Det visade sig vara ett enkelt hudvårdskit från Åhléns för en hundralapp.

Ingrid såg frågande på Rasmus, som också hade noterat vad systern gett.

Rasmus ansiktsuttryck avslöjade hans irritation över moderns reaktion på deras present.

Han höll sig hela kvällen, men när Margareta ännu en gång prisade Elins present brast det för honom.

Mamma, kan vi prata? ropade Rasmus och drog sin mamma åt sidan.

Vad är det? undrade Margareta.

Minns du vad du sa om presenten? frågade Rasmus, med besviken röst.

Ja, det gör jag.

Varför var du så missnöjd med vår? Men blir så glad för Elins lilla kit? frågade han uppgivet. Säg inte att jag bara inbillar mig.

Det säger jag inte. Ni har det ju bättre ställt än Elin, så era presenter borde också vara därefter, muttrade Margareta.

Men vad ska vi ge då? frågade Rasmus frustrerat. Billigt? Ska vi bifoga kvitto så att du förstår värdet?

Inte det här igen, suckade Margareta. Jag tycker bara bättre om de presenter jag får av Elin, punkt slut.

Bara för att du inte vet vad vår kostade? replikerade Rasmus. Bara så du vet, den här kostade över tolv tusen kronor!

Så mycket? kvittrade Margareta, skenbart förvånad.

Men snabbt insåg hon hur hon skulle vända samtalet till sin fördel.

Vet du varför jag uppskattar Elins gåvor mer? För de är givna med hjärtat, och inom deras ramar era känns bara avplockade från en lista, kontrade Margareta torrt.

Menar du allvar? utbrast Rasmus, körde handen genom håret.

Ser det ut som jag skämtar? Med era inkomster hade en weekendresa varit mer lämpligt, sa hon kallsinnigt.

Orden var som en smäll mot Rasmus, han stirrade på henne några sekunder.

Tror du pengarna växer på träd för mig och Ingrid? fick han till slut fram.

Grälet fick både Ingrid och Elin att stanna till i dörröppningen.

Elin förstod snabbt vad det rörde sig om och slöt upp bakom sin mamma.

Mamma behövde ingen dammsugarrobot hennes luftfuktare gick sönder härom dagen. Bryr man sig om någon, vet man sånt, snäste Elin.

Jag frågade faktiskt om present!, väste Rasmus mellan tänderna. Skrattar ni åt mig? Hädanefter får det vara. Vi gör vårt bästa för att glädja dig, men det duger inte. Dammsugarroboten var ett misstag, du vill ha luftfuktare istället. Ursäkta att vi inte läst dina tankar. Vi går nu, Ingrid, sa han sammanbitet.

Margareta brast i gråt. Medan Elin försökte trösta henne, lämnade Rasmus och Ingrid lägenheten med stela ansikten.

Rasmus höll också vad han sagt. För att slippa mer förödmjukelse och konflikt beslutade han sig för att aldrig mer delta på släktkalas och därmed undvika mer onödigt bråk.

Rate article
Add a comment

;-) :| :x :twisted: :smile: :shock: :sad: :roll: :razz: :oops: :o :mrgreen: :lol: :idea: :grin: :evil: :cry: :cool: :arrow: :???: :?: :!:

Du är ju rikare än oss andra – då borde dina presenter återspegla det, gnällde svärmor: Konflikter över gåvor på födelsedagsfirandet i Stockholm när Magdalena aldrig är nöjd
Och så skulle ju Anja tvunget föda just under snöstormen! Tre veckor kvar enligt beräkningarna – då hade kanske ovädret blåst förbi, och kylan gjort det lättare att ta sig till sjukhuset. Men nej, nu måste hon föda precis nu!