När jag tog examen från universitetet började Elin arbeta på ett företag i Stockholm där det fanns ett riktigt gött gäng; alla var vänliga och höll ihop. När hon dök upp höjdes stämningen ytterligare, eftersom hon alltid kunde få folk att känna sig bekväma och sedda. Det gick nästan inte att låta bli att lita på henne när man pratade, hon var så naturligt enkel att tycka om. Hon hade precis flyttat in i ett nybyggt lägenhetshus nära jobbet.
En av kollegorna, Martin, blev genast förtjust. När han fick höra att hon bodde ensamt i en etta såg han genast ljuset i tunneln han hade nämligen ingenting: nästan 30 år gammal, inga tillgångar, bodde kvar hemma i en liten by i Uppland och tyckte själva synd om sig. Han älskade att spela martyr. Efter jobbet var det synd om honom som behövde åka pendeln tillbaka hem eller, tja, det slutade ofta med att han följde med nån tjej istället.
Men Elin, hon var verkligen en riktig drömtjej! Inga brister varken till sättet eller utseendet, helt enkelt perfekt. Så Martin klängde sig fast vid henne i tre år. Under den tiden reste Elin mycket i jobbet och tjänade riktigt bra med pengar, medan Martin mest pluggade vidare på stressade kurser och hade taskigt med både ork och hälsa. Tyvärr blev det många läkarbesök och de lyckades aldrig få barn heller.
Äktenskap nämndes liksom aldrig, det bara hängde i luften. Ibland berättade chefen på kontoret om sitt syskonbarn, som friade till sin flickvän och bara några veckor innan bröllopet upptäckte att hon hade cancer i tredje stadiet. De gifte sig ändå, och mannen tog ansvar och tog hand om sin unga fru tills slutet Tre år gick. En dag började Elin verkligen fundera: Han bor hemma hos mig, han lever på mina pengar, och ändå har han aldrig ens tagit upp tanken på att gifta sig.
Så hon tog tjuren vid hornen och konfronterade honom. Då rusade Martin iväg och köpte en ring på Åhléns, friade och berättade för alla att det skulle bli bröllop. Men efter ytterligare en jobbresa kom Elin hem och möttes av Martin som satt där och sa: Jag är inte redo att gifta mig. Jag tar på mig alldeles för mycket ansvar för andra, jag kan inte bära någon annans öde i mina händer behåll ringen som en påminnelse om vår fina tid ihop.
Hon blev så ställd. Inte hade hon trott att det skulle sluta såhär. Kort därefter skickade chefen ut henne på ännu en tjänsteresa och gav henne biljetter till Dramaten, med hot om att hon förlorade jobbet om hon inte gick. På teatern hamnade hon bredvid chefens änkling till brorson. De satt bredvid varandra och klickade direkt.
Under hela resan spenderade Elin och hennes nya kärlek all ledig tid tillsammans. Elin blev gravid, och de var så lyckliga att de inte kunde vänta med att gifta sig de ville fira ordentligt och göra Elin till en riktig prinsessa. Det tog tio år, men nu har de två söner, och de pratar om att skaffa en tredje. Det spelar ingen roll om det blir pojke eller flicka, bara det är ett friskt barn! Idag har de världens mest sammansvetsade och glada familj.
Martin däremot, ja han har fortfarande inte kommit fram till vad han vill med livet. Han tycker fortfarande att familjelivet är en onödigt dyr lyx och undviker helst ansvar. När hans billån var återbetalt köpte han sig en fin ny dator för över 18.000 kronor. Den var det stora samtalsämnet på kontoret, men ingen vet hur länge han kommer kämpa med det lånetIbland ser Elin honom på sociala medier, där han poserar ensam framför sitt avancerade gamingrigg med ännu ett nytt par dyra hörlurar. Hon brukar le för sig själv, klappa sin äldsta son på huvudet och tänka att livet verkligen kan ta oväntade vändningar. För varje gång det blåser motvind känner hon sig bara starkare: hon vet att det finns människor som alltid väntar på henne hemma, oavsett om hon landar från Tokyo, New York eller bara kommer tillbaka från en långpromenad.
Martin, ovetande om allt han gått miste om, stirrar in i skärmens kalla blå ljussken och slösurfar vidare. Elin stänger av mobilen, tänder en ljusslinga och hör sina barn skratta i köket. Hon går dit, andas in doften av pannkakor, och sveper in sig i ljudet av sitt eget lilla universum.
För ibland är själva hemligheten med lycka att våga välja sig självoch sedan öppna dörren när livet oväntat knackar på.
