Det finns en kvinna jag gick i skolan med. Låt oss kalla henne Märta. Märta var verkligen skolans drottning, en sån där tjej alla visste vem var. När vi gick ut gymnasiet började hon plugga juridik på universitetet i Lund. Senare bestämde hon sig för att ta ytterligare en examen, denna gång inom ekonomi och affärsledarskap.
Det var på det andra universitetet jag lärde känna henne närmare. Snart träffade hon en kille där som tjänade riktigt bra och snart gifte de sig. Han var generös och insisterade inte på att Märta skulle arbeta, så hon kunde lugnt studera klart.
När hon tagit sin andra examen letade hon egentligen aldrig efter jobb, utan blev hemmafru. När vännerna frågade henne om karriär sa hon alltid att hon var helt nöjd. Hon berättade att hennes man älskade ett välstädat och mysigt hem och att hon inte kunde kombinera ett sånt hem med ett heltidsarbete. Allt, från besök på spa till medlemskap på gym, bekostades av maken via hans bankkonto det var aldrig ont om pengar.
Så levde de, och enligt Märta uttryckte maken ibland en önskan om barn, men hon släppte aldrig in honom på det ämnet. Märta ville inte alls ha barn det oroade henne med tanke på både figuren, hälsan och framförallt fritiden.
Äktenskapet varade i tolv år innan de gemensamt beslutade att skiljas. Märta ville aldrig berätta några detaljer kring uppbrottet, och jag kände inget behov av att rota. De gick skilda vägar och därefter slutade ex-maken att stötta henne ekonomiskt.
Nu får Märta pengar från sin pappa som fortfarande jobbar, men det är långt ifrån de belopp hon var van vid. Pappan uppmanar henne ofta att söka jobb hon fyller ändå snart trettiofem, säger han.
Då vände sig Märta till oss gamla klasskompisar för hjälp att hitta ett jobb. En av oss driver en butik i Mall of Scandinavia och erbjöd henne jobb i lagret. Men det passade inte Märta alls. Varför skulle hon, med två högskoleexamina, sortera kartonger, undrade hon?
Det är ju ganska komiskt. Hon har ingen arbetslivserfarenhet eftersom det var så länge sedan hon pluggade, men kraven är skyhöga. Hon söker bara chefsjobb med hög lön.
Vad tycker du själv om det här? Vilka jobb kan man egentligen få om man är trettiofem och aldrig jobbat en dag i sitt liv?
