PÅHITTADE VÄNNEN
Vid Filippas bord samlades nu för tredje dagen i rad en hel hop elever. Flickan hade fått rykte om sig på hela skolan som en sann siare och psykolog. Alla ville få en glimt av hennes visdom. Man försökte få tag på henne vid toaletterna, satte sig vid hennes bord i matsalen, kom med chokladbitar, skrivböcker med svåra läxor och andra gåvor, som hon märkligt nog alltid tackade nej till.
Jag gillar Emil i 5B. Tror du vi skulle kunna bilda familj en dag? frågade klasskompisen Liselott drömmande.
Skulle inte rekommendera det, svarade Filippa medan hon tuggade på sin rågfralla och drack ett glas mjölk. Emil där, ja han verkar snäll, men petar sig i näsan och äter snorkråkor. Du kommer aldrig behöva gå hungrig, men särskilt trevligt blir det inte. Så där kommer han hålla på hela livet.
Usch, vad äckligt! Men vad säger du om Anders då? Han är ju bäst i klassen och lär sig spela gitarr, bubbla Liselott vidare.
Anders plågar katter. Han knyter konservburkar i svansen på dem och jagar dem genom området. Han lär bli grym mot både djur och människor och börja dricka gör han nog också.
Varför det?
Har du någonsin sett en nykter gitarrist? Dessutom, du ska inte oroa dig för sådant nu. Pojkarna springer ingenstans. Lägg hellre lite krut på matten och sluta bita på naglarna, annars får du inälvsmask.
Jag har inga vänner Alla säger att jag är tjock och bjuder aldrig med mig, klagade Pontus i 4C och knuffade till Liselott så hon gled bort mot andra sidan bänken.
På onsdag börjar anmälan till brottning. Det är bara att skriva upp sig hos idrottsläraren. Du kommer inte gå ner i vikt, men de slutar nog reta dig. Och sluta slänga din blivande fru sådär, annars blir det trubbel sen.
Filippa reste sig, tog sin bricka och började gå mot disken.
Filippa, tror du att jag ska ta körkort i år, eller vänta tills nästa? undrade geografiläraren vid diskhon som om det inte var någonting.
Karin, för att plugga körkort måste man ha bil din fars gamla Volvo räknas inte. Ser du skillnaden?
Ja, kanske mumlade lärarinnan.
Filippa himlade med ögonen, tvättade händerna och fortsatte:
Sälj den där trasan och köp en cykel och ett par shorts för pengarna, så har du skjuts till jobbet om två månader ändå. Annars ta ett bolån, räntorna är snälla nu och att bo kvar hemma vid trettiofem är inte direkt stilfullt. Det kan jag garantera.
Medan de vuxna stirrade förvånat knallade Filippa tillbaka till träslöjden.
Under de fyrtio minuter då hennes klasskamrater försökte fatta vad en syslöjdslärare egentligen gjorde, så hann Filippa laga hål i sina hemmaplagg, sy in en kjol och virka ett par sockor som hon gav till sin höggravida slöjdlärare, med förmaningen att gravida ska ha varma fötter. Lärarinnan smet direkt till apoteket för att köpa ett graviditetstest. Dagen efter fick hela klassen smaka på en fantastisk chokladtårta som tack från läraren.
Hemma var Filippa minst sagt annorlunda. Hon grälade på mamman för att hon köpt färdigköttfärs, och ställde sig själv och gjorde pannbiffar. På kvällen, istället för att glo på Youtube, satte hon sig och läste “De tre musketörerna” och småpratade ibland för sig själv. Pappan sneglade mot henne bakom datorn, och Filippa gav honom en kommentar om att han borde sluta kuta ryggen. Och istället för att hänga på konstiga sajter borde han gå och piska mattorna.
Rykten började sprida sig på skolan, lärarna blev oroliga och psykologen kallades in. Ett möte under skoltid sammankallades med hela lärarkollegiet, till och med rektorn var där.
Filippa, lilla vän, är det någon som är dum mot dig? frågade skolpsykologen, elegant skägg och glasögon.
Det som är dumt mot mig är att det avsatts flera miljoner till skolan och ändå fick gymnastiksalen bara en gammal plint och två meter rep, konstaterade Filippa torrt medan alla sneglade mot rektorn som plötsligt, via fönstret, fick bråttom till ett möte.
Har du ingen att vara med?
Vänskap är en väldigt abstrakt sak, suckade Filippa uttråkat och snurrade en fläta. Ena dagen leker du kull på rasten, nästa diskar din vän disk medan du fyller i deklarationer för skatteavdrag.
Deklarationer? Vem har lärt dig allt det där?
Min kompis.
Där har vi det! Kan du bjuda in henne hit?
Hon är här, svarade Filippa lugnt och gav hela rummet en chock.
Vi ser henne inte. Vad heter hon?
Maj-Britt.
Oj då, hur gammal är hon?
Sjuttio.
Vad säger hon till dig då?
Man ska borsta tänderna noggrant, hunden på gården är inte elak bara rädd och hungrig, och man får aldrig glömma sina släktingar. Och skolans fastighetsskatt har räknats fel senaste fem åren. Ni borde gå till Lantmäteriet och få den omräknad mot marknadsvärde istället för taxeringsvärde.
Det där skrev psykologen snabbt ner, särskilt det sista markerade han två gånger.
Till slut ringdes ett samtal ut över högtalarna till föräldrarna som satt på jobbet.
Vänta, utbrast pappan i luren, så hette ju min mamma! Hon dog för tio år sen.
Det blev tyst i rummet, någon viskade en bön.
Just det. Och ingen har varit och hälsat på sedan dess. Gräset har vuxit högt, staketet är snett, sa Filippa sårat.
Jo, jag har ju tänkt, men det har aldrig passat mumlade pappan.
Samtalet var slut.
Nästa dag åkte hela familjen till kyrkogården. Filippa hade aldrig träffat sin farmor, bara hört något litet från pappan. Det var svårt att hitta graven, hela minneslunden hade brett ut sig över det som tidigare varit tallskog.
Filippa ställde ett fång gula tulpaner i en plastflaska. Pappan rätade till järnstaketet, mamma rensade ogräs.
Pappa, farmor säger att du är en bra människa, men du har fastnat i jobbet och datorn och har aldrig tid för någonting inte ens för mig.
Pappan rodnade och nickade.
Vi får göra något åt det, sa han, och smekte dottern över håret och den blekta bilden på stenen.
Nu är hon lugn och kommer inte till mig mer. Men jag kommer sakna henne, för hon är så snäll, glad och klok.
Det stämmer. Farmor var fantastisk och såg rakt igenom folk. Säger hon något mer?
Ja, att din gurkdiet är skräp. Vill du gå ner i vikt, gå till gymmet. Och att det var dumt att öppna ett valutakonto man ska göra sina analyser först. Förresten, den där billiga betongen du köpte till stugan …
