Mina föräldrar bor i Malmö och jag själv bor i Stockholm.
Vi har inte setts på över tjugo år. De arbetar som konstnärer och sjunger i en folkmusikkör deras liv har alltid varit ett enda långt turnerande. När jag fyllde fem år fick jag flytta in hos mormor. För att underlätta för mormor flyttade hon senare till sina släktingar utanför Uppsala. I början brukade mamma och pappa komma och hälsa på oss två eller ibland tre gånger om året, men efter ett tag blev besöken alltmer sällsynta. Till slut tänkte jag knappt på dem längre, och vår kontakt bröts helt.
När jag kom in på läkarlinjen och började på Karolinska, gifte jag mig under tredje året. Nu har min man och jag en egen tandläkarklinik i Vasastan, och vi tjänar riktigt bra. Förra året plötsligt dök mina föräldrar upp. De började ringa till kliniken, för de hade inte ens mitt mobilnummer. Samtalen gick mest ut på att de klagade över sina liv.
Jag lyssnade på allt de hade att säga och svarade att det var de själva som valt sin väg den dagen då de lämnade över sin dotter till mormor att uppfostra. Ibland skickade mina föräldrar några hundralappar till mormor, men för det mesta levde hon och jag på hennes pension. Det har hon berättat många gånger, och jag har alltid förstått det; vi fick vända på varenda krona för att få det att gå ihop.
Jag skötte mig bra i skolan, och därför kunde jag studera vidare utan att ta lån. För att ha råd att äta och köpa kläder jobbade jag som undersköterska på natten på sjukhuset. Nu känner jag att jag har mitt liv, och mina föräldrar har sitt, och de får ta ansvar för sina egna val.
När mamma och pappa begrep att de inte skulle få någon hjälp av mig började de hota med att ansöka om underhållsstöd. Med tanke på hur myndigheterna fungerar och avståndet mellan oss, tvivlar jag starkt på att de skulle lyckas få något. Deras ord gjorde mig bara definitivt avig mot dem. Tidigare kunde jag ändå känna mig osäker på mitt beslut och funderade ibland på att hjälpa dem ekonomiskt, men nu vill jag inte ha något mer med dem att göra.
Ibland funderar jag på om mitt beslut är rätt, eller om jag borde handla annorlunda mot mina föräldrar.
