Onsdag, 18 november Jag trodde aldrig att mitt liv skulle formas av någon annans hand. Men så blev det.
I tjugo år har jag letat efter försvunna människor i de svenska skogarna och fört dem hem igen.
Hur kan man sjunka så djupt? Lilla vän, skäms du inte? Dina armar och ben är hela, varför jobbar du inte?
Irresistible Olivia stood on the tall, creaking porch, peering down at the peacock-strutting lad before her.
Den kvällen kämpade jag, Hedda, för att hålla mig vaken. Två långa pass på universitetscaféet, förberedelser