Jag rådde dig att sluta efter tredje barnet. Jag köpte till och med särskilda tabletter till dig, i hopp om att du skulle tänka efter en extra gång innan du bestämde dig – men det verkar som om alla mina ansträngningar varit förgäves. – Hur många barn tänker du egentligen skaffa? frågade min svärmor med sarkasm. – Kan vi undvika sarkasmen nu? Är du verkligen så upprörd för att Peter berättade om min graviditet? svarade Monica lugnt. – Självklart är jag det! Jag sa ju att du borde stanna vid det tredje barnet. Jag köpte till och med särskilda tabletter åt dig för att få dig att tänka om, men uppenbarligen har allt varit förgäves, klagade min svärmor. – Vi förstår din åsikt, men vi vill inte gå emot naturen, svarade Monika. – Driver ni med mig? Då kan ni inte räkna med min hjälp längre! skrek Maria. Monika skulle just säga något, när telefonen plötsligt ringde. Maria har aldrig stöttat sina barn. Hon tar aldrig med barnbarnen på utflykter, umgås inte med dem och ger bara presenter på deras födelsedagar. Ekonomiskt är Monica och Peter helt självständiga. När Monica blev gravid med sitt tredje barn insisterade svärmor på att hon skulle göra abort, men paret vägrade – och till slut blev Maria förtjust i sitt barnbarn. Och nu var Monica gravid igen! Monica försöker undvika att visa sin ansträngda relation med sin svärmor inför sin man, så länge hon och barnen mår bra. Peter har ett välbetalt jobb, och Monica arbetar halvtid hemifrån. När hennes lilla företag började ta fart anställde hon till och med en assistent för att hjälpa med barnen. Allt går bra, förutom Maries attityd. Från början har hon inte gillat sin svärdotter och hoppades till och med att sonen skulle skilja sig från Monica. Maria hoppades förgäves. Sedan började barnen komma, ett efter ett. Enligt Monica motsätter sig svärmor att få ett fjärde barnbarn, eftersom det innebär att alla Peters pengar går till familjens försörjning – och inget blir kvar till att “hjälpa mamma”. Hon är van vid att leva bekvämt. Sonen betalar alla hennes tandläkarbesök, skickar henne till spa och renoverar hennes hem. Svärmor känner nu att hon kommer att förlora allt! Det blir inget mer ekonomiskt stöd. Maria är mycket upprörd över att behöva avstå från något. Monica försöker ignorera sin svärmors ständiga negativitet, men det är uppenbart att det påverkar hennes känsloliv. Samtidigt är det osannolikt att Maria kan påverka sonens och svärdotterns beslut. De kommer att få ett fjärde barn! Hur hanterar man en mamma som lägger sig i sina barns liv på det här viset?

Jag sa till dig att det räcker efter tredje barnet. Jag köpte till och med särskilda tabletter åt dig, i hopp om att få dig att tänka efter en gång till. Men det verkar som att mina ansträngningar varit förgäves.

Hur många barn tänker ni egentligen skaffa? frågar min svärmor Kerstin, med en sarkastisk ton.

Kan vi inte låta bli att prata så där? Är du så irriterad för att Peter berättade om min graviditet? svarar Anneli lugnt.

Självklart är jag det! Jag har ju sagt åt dig att stoppa efter tredje barnet. Jag har till och med köpt tabletter för att få dig på andra tankar. Men det verkar inte ha hjälpt alls, klagar Kerstin.

Vi har hört din åsikt, men vi vill inte gå emot det som känns naturligt, säger Anneli.

Driver ni med mig? Räkna då inte med min hjälp längre! ropar Kerstin.

Anneli är på väg att svara något, men plötsligt ringer telefonen.

Kerstin har aldrig riktigt stöttat sina barn. Hon brukar inte komma förbi och hälsa på barnbarnen, hon umgås sällan med dem och ger presenter och godis egentligen bara på deras födelsedagar. Pengamässigt är Anneli och Peter helt självständiga. När Anneli blev gravid med sitt tredje barn, försökte svärmodern till och med pressa dem att göra abort, men paret vägrade och till slut blev Kerstin ändå fäst vid sitt barnbarn. Nu är Anneli gravid igen! Anneli har försökt att inte låta relationen till svärmodern påverka Peter, så länge de själva och barnen mår bra.

Peter har ett stabilt, välbetalt jobb och Anneli arbetar deltid hemifrån. När hennes lilla företag började gå bättre, anställde hon till och med en assistent som kan hjälpa till med barnen. Egentligen går allt smidigt, om det inte vore för Kerstins attityd. Kerstin har aldrig gillat Anneli och har till och med hoppats att Peter skulle lämna henne. Hennes drömmar gick om intet; barnen kom en efter en.

Enligt Anneli motsätter sig Kerstin nu ett fjärde barn, eftersom hon är orolig att alla Peters pengar ska gå åt till familjen och inte till att hjälpa sin mamma. Kerstin har varit van vid en bekväm tillvaro. Peter har tidigare betalat hennes tandläkarräkningar, skickat henne på spa och även renoverat hennes bostad. Kerstin känner att hon riskerar att förlora allt! Ingen mer ekonomisk trygghet. Hon är förtvivlad över tanken på att tvingas avstå från saker hon vill ha.

Anneli försöker ignorera svärmoderns ständiga negativitet, men det är tydligt att det påverkar hennes mående. Ändå är det knappast troligt att Kerstin kan påverka Anneli och Peters beslut. De kommer få sitt fjärde barn!

Hur ska man egentligen bemöta en mamma som blandar sig så mycket i sina vuxna barns liv?