”Stanna hemma, Maja! Ska jag verkligen släpa med dig överallt bara för att vi är gifta?” muttrade Al…

Märta, stanna hemma. Måste jag verkligen släpa dig överallt bara för att vi är gifta? mumlade Alexander, medan han beundrade sig själv i hallspegeln. Märta hörde knappt vad han sade. Hon hade bråttom, för hon skulle ut till vännernas sommarstuga. Och som en riktig svensk värdinna förberedde hon allt noggrant inför resan. Men just denna dag kändes allt lite annorlunda.

När Märta kom ut i hallen såg hon sin man iförd en kritvit sommarskjorta och höjde förvånat på ögonbrynen.
Alex, varför har du klätt upp dig så? Tänk inte att jag tar hand om fläckar från grillat kött på den där, så du vet, skakade hon på huvudet och fortsatte: Plocka upp matkassarna, de står klara. Jag ska bara byta om till klänning så kan vi åka.

Alexander sneglade mot de två tunga papperspåsarna som Märta sträckte fram.
Vad är allt det här? frågade han villrådigt samtidigt som han motvilligt tog dem.
Men Alex, vi ska ju ut till landet! Och visst, Linnea är min vän, men hennes matlagning… ja, du vet. Jag har packat med allt: färskpotatis, sallader, smörgåstårta… Och om Anders vill så får han äta det Linnea lagat, men jag vill inte sitta och kalla på ambulans för din skull. Förlåt att jag är ärlig.

Alex drog ihop ögonbrynen.
Märta, stanna hemma idag istället. Gör nåt nyttigt, laga något lättare, eller ännu hellre, ta en löprunda i parken. Du har fått lite hull sen du började arbeta hemifrån. Jag åker till Valter en stund, kommer hem sen.

Menar du att du ska åka ensam? frågade Märta medan han klickade besvärat med tungan.
Jag ville inte säga det, men eftersom vi knappt ses har det samlats saker. Valter och Linnea har skilt sig! Valter ville ha något nytt. Han har en ny flamma nu. Jag ville inte heller åka, men Valter bad om hjälp med grillen. Ingen grillar som jag.

Han log självbelåtet och ställde bestämt undan matkassarna.

Märta tappade andan av nyheten. Hon och Linnea hade varit goda vänner, men på senaste tiden hade livet med jobb, hem och problemen med Märta gamla lägenhet tagit över hennes vardag.
Hennes hyresgäster hade stökat till och lämnat lägenheten utan förvarning, och nu funderade Märta på att sälja…

Hon var insnärjd i sina egna problem, och tiden med vännerna hade krympt. Linnea hade hon inte ens pratat med på tre veckor, men aldrig hade hon anat att “drömfamiljen” skulle falla ihop så.

Det var otippat, suckade Märta. Säkert är det nån silikonblondin där nu, och därför vill du inte ta med mig?

Äh Märta, ingen silikonfjolla. Bara en vanlig kvinna. Inte så olik dig, antar jag. Men nu, stanna hemma, älskling. Du och Linnea får väl prata av er snart ändå, log Alexander slött.

Någonting i Märta ville ändå åka. Kanske var det kvinnlig solidaritet, kanske bara nyfikenhet. Så hon stod på sig, och till slut fick hon åka med honom ändå.

***
Halva vägen till stugan satt Alex tyst och klagade mest över stockholmska trafiken och långsamma lantisar på motorvägen. Märta messade med fastighetsmäklaren om lägenheten.

Hur går det? Klarar du dig utan mig, märker jag, muttrade Alexander, som hela tiden sneglade på hennes mobil.

Va? Du menar lägenheten… inga nya bud direkt. Någon vill hyra innan köp, någon annan vill att vi skall fräscha upp hela köket. Du vet ju hur den ser ut, suckade Märta.

Pengar till renoveringen löser vi, svarade Alex.

Jag vill helst åka till havet i sommar. Tror vi får råd?

Du får välja: renovering eller semester vid havet, Märta! Och du vet att jag har jobbet kan inte bara sticka iväg hur som helst.

Märta nämnde att grannens dotter och hennes man gärna ville hyra lägenheten, och att hon funderade på att låta dem flytta in. Alex blev närapå upprörd.

Hyra ut? Märta, tänk lite längre! De kommer aldrig betala. Vi gör en renovering, säljer och så bestämmer jag vad vi gör med pengarna, mästrade Alexander. Jag borde ha hand om det där. Du är för snäll och låter första bästa pruta ner oss. Vi kommer få ge bort den för småpengar, Märta!

Vår? undrade hon.

Ja, vår. Vi är ju familj. Ett, Märta.

När de kom fram stod Valter redan väntande vid grinden, sprudlande av glädje.

Tjena, gamla gänget! Tog ju en evighet! ropade Valter glatt.

Alexander och Valter hälsade entusiastiskt, medan Märta såg på Valter med stor ögon. Aldrig hade han klätt sig såhär tajt, modemedveten t-shirt som ändå inte dolde ölmagen, trånga jeans med slitna, trasiga knän. Detta hade Linnea aldrig gillat!

Men Märta då, står du här som okänd? skojade Valter och gav henne en kram.

Hej Valter. Vi fastnade i köer. Maten är kvar i bagaget.

Lägg av med maten, Märta. Du är gäst, ska inte stå i köket. Min tjej har redan beställt allt från restaurang, sa Valter och drog henne mot trädgården. Kassar och mat glömdes snabbt bort.

I paviljongen, där det brukade vara högljutt och glatt, hördes denna gång kvinnors skratt redan på håll. Märtas oro visade sig vara befogad Valter hade bytt ut Linnea mot en yngre docka med fylliga läppar, långa naglar och ett solblekt svall löshår. Märta, som själv var långt ifrån någon fotomodell men ändå trivdes med sig själv, slog sig ned bredvid Alex.

Alex gjorde sig till för Antonia och Dina, totalt ointresserad av Märta. Även det lade hon märke till.

På bordet: två pizzor och nån hamburgare på papptallrikar. “Hade Linnea sett hur de matar Valter nu…!” tänkte hon, men sa inget.

Får jag presentera: Märta, Alexanders fru hon är typ egenföretagare… arbetslös, alltså, skrockade Valter, vilket sårade Märta. Och här är min kärlek Antonia och hennes vän Dina.

Han presenterade dock inte Alexander för tjejerna vilket Märta genast noterade.

Antonia är hudterapeut! meddelade Valter.

“Jaha, ingen butikschef som Linnea,” tänkte Märta.

Jag jobbar med hudvård och smink, kan ge rabatt om du vill! log Antonia självbelåtet mot Märta.

Märta kände sig plötsligt malplacerad bland tjejerna i tunna strandkläder. Alexander kavlade upp skjortärmarna och började förbereda grillen. Märta satt kvar vid bordet.

Märta, prata lite med tjejerna! Dina är ju frisör. Kan fixa Alexanders frisyr också, flinade Valter.

Men Valter… Alexander är stilig som han är. Dina har redan erbjudit sig att klippa honom, skrattade Antonia.

Antonia, kom med till poolen medan grillen blir klar, sa Dina och blinkade mot Märta. Vill du med?

Märta reste sig.
Nej tack. Och Valter, du borde ringt mig innan. Jag hade aldrig kommit hit om jag visste att ni bytt ut Linnea mot det här. Med Linnea…

Sluta prata om bondmoran, Märta! Dina och Antonia försöker ju bara vara trevliga medan du är otrevlig, fräste Valter.

Trevliga? Antonia insinuerade att jag behövde smink och rabatt, och varför hänger Dina över min man? Förresten, Alexander är för snål för att betala för frisör han klipper sig gratis hos vår granne!

Hon gick ilsket bort till grillen där Alex stod och dreglade efter tjejerna samtidigt som han noterade den högljudda diskussionen.

Alex, ta mig hem nu, krävde Märta vid grillen.

Men Märta, nu sitter vi ju här och har trevligt…

Med Linnea var det trevligt. Det här… det är något annat. Vad är det här för trista plastdockor?

Alex, ta hem din fru! ropade Valter och gick iväg mot poolen med tjejerna.

Alexander tog Märta avsides och väste:
Märta, vad gör du? Kan du inte bete dig som folk! Åk hem till mamma eller gå ut med grannarna i parken. Jag tar taxi åt dig.

Märta blossade av ilska. Antonias och Dinas fnitter från poolen fick blodet att koka. Alex malde på.

Kan jag inte få njuta av lite umgänge utan ditt gnäll? Märta, vi har tröttnat på varandra. Du har blivit trist och tjatig!

Jaså, och du vill ha nåt yngre, som Valter? Varför sa du inte att du redan kände dessa?

Jag ville bara inte! Ja, förra veckan satt vi med Antonia och Dina på café. Vad är det med det?

Du är genomskådad, Alex. Kom inte hem mer, sa hon och slängde en kopp grillmarinad över hans skjorta.

Den kritvita skjortan var förstörd. Märta drog från Valters sommarhus och gick mot busshållplatsen, kokande av ilska och nu förstod hon varför Alex helst velat åka ensam.

På vägen ringde hon Linnea för att beklaga sig.

Vad vill du? snäste Linnea.

Det är Märta

Ring mig inte! Jag vill aldrig prata med dig eller Alexander! Han… han… Linnea grät.

Märta försökte förstå.
Din man lämnade mig för den där blondinen och det var din Alexander som parade ihop dem! De började jobba ihop, sen hände det som hände.

Efter samtalet gjorde de upp, men känslan låg kvar. Märta visste nu att Alex hade sina egna hemliga intressen, och detta kunde hon inte längre blunda för.

***

Hon tog taxi till sin mamma i den lilla byn utanför staden. Barnen bodde där över sommaren, och sprang ute med kompisar. Märtas mamma, Inger, blev förvånad att se henne.

Märta, varför så sent har nåt hänt? oroade sig Inger.

Inte direkt. Det är bara för mycket hemma. Jag behöver vila hos er. Sommaren går och vi har knappast fått semester!

Men Alex jobbar ju… du är ju ledig ibland?

Varför ska hela mitt liv vänta på hans schema? replikerade Märta.

Ni är ju ändå gifta. Kan man åka på semester utan sin make? undrade Inger.

Jadå, det kan man! Han roar sig utan mig, så varför inte?

De drack te och Märta berättade allt om kvällen. Och när pojkarna kom in sa Märta:

Jag har kommit för att hämta er.
Hem? Aldrig! protesterade de båda.

Vi åker hem, och sen till moster Lena vid havet. Hon har längtat efter oss, svarade Märta och kramade sönerna.

Händelsen på Valters stuga hade fått henne att tänka. Äktenskapet höll nu på att glida, gemenskapen fanns inte längre. Märta drev iväg med jobbet, hushållet, barnen, medan Alexander styrde och bestämde utan att diskutera.

Idag ljög han. Imorgon lämnar han mig, tar allt, kanske till och med min lägenhet? tänkte Märta och skickade ett besked till grannen om att hyra ut. Nästa dag fick hon sina pengar insatta.

Hon hade tagit saken i egna händer och det var rätt beslut.

***

Alexander sov över hos sin mamma i tre dagar, grubblade över vad han skulle göra för att bli förlåten, och försökte ringa Märta som inte svarade.

Märta förstörde hela kvällen… muttrade Alexander medan han försökte tvätta bort marinaden.

När han så småningom kom hem var lägenheten tom, kylskåpet tomt, garderoben halvtom. När han väl fick tag i henne var det sonen, Erik, som svarade.

Mamma är inte hemma, pappa. Vi är hos moster Lena vid havet, mamma badar just nu!

När kommer ni hem? frågade han irriterat.

Ingen aning. Mamma har tagit ledigt. Vi hörs! fnittrade Erik.

***

Veckan vid Österlen for förbi. Märta och barnen återvände, utvilade och glada, men Alexander var på ursinnigt humör.

Han var upprörd över mer än att Märta varit borta hon hade dessutom lagt familjens pengar på semester. Det var dock en annan sak han aldrig kunde förlåta.

Märta sade inte ens hej när de kom hem, började genast packa upp. Pojkarna snodde åt sig bullar som Alexander fått av sin mamma. När barnen försvann in till sitt, gick Alexander till Märta.

Ska du inte säga nåt? sa han spänt.

Om vadå? svarade Märta, vilket gjorde honom argare ännu.

Märta, vi sparade för att renovera lägenheten tillsammans. Nu har du slösat bort allt?

I MIN lägenhet. Du lade fem tusen kronor, resten var mina! hon vände sig bort.

Tänk inte att du kan komma undan så lätt! Och vad har du gjort med lägenheten?

Jag hyrde ut den. Grannens dotter behövde boende. Så.

För första gången såg hon honom rakt i ögonen han hade magrat, blekare, och nu ville han högljutt säga sitt.

Du skulle sålt. Pengarna behövs till renoveringen. Nu är allt kaos! Jag stod ut när du reste utan mig, men nu går det för långt!

Du sa själv idag: Ska jag släpa den andra överallt bara för att vi är gifta?

Den där meningen, som Alexander slängt ur sig, träffade hans eget samvete.

Jag måste inte berätta allt för dig. Inte du heller för mig. Lägenheten är MIN.

Nej! Din lägenhet delar vi. Jag är din man har rätt till min del! envisades Alexander.

Han kunde inte begripa att Märta bara kunde lämna honom. De hade ändå varit ett par sedan universitetet, hade två barn. Honom passade livet bra. Att tänka på skilsmässa var pinsamt. Men känslorna, de hade bleknat…

Okej, vi delar på allt utom min gamla lägenhet. Den säljer jag efter skilsmässan, sade Märta lugnt.

Vilken skilsmässa?! Jag är emot. Det finns ingen orsak! Vi har barn, var inte dum! skrek Alexander.

Nu minns du barnen plötsligt! Du har haft tjejerna i caféer och glömt oss. Nu får DINA beundrarinnor laga din middag för jag vill leva för min egen skull. Jag vill också ha något nytt, precis som Valter! sa Märta.

Hon ansökte om skilsmässa, men under tiden fick de stå ut med varann i tvåan. Märta skickade barnen till mormor igen och slutade laga middag till Alexander. Det var svårt Märta älskade att laga mat men hon tvingade sig själv att dra ner. För att peppa sig själv bytte hon till och med kost, precis som Alex föreslagit. Alexander famlade desperat i kylen, men hittade inget.

Snart fick han sova på balkongen på en madrass, men när regnet drog in över Stockholm och kylan kröp in tvingades han flytta till sin mamma, som mest suckade åt hans kappsäckar och anklagelser mot Märta.

Märta hade roligt åt hans sura min när hon stötte på honom i hallen och fick kämpa för att inte le öppet.

Så småningom höll Alexander inte ut längre och flyttade hem till sin mamma.

***

Några veckor efter festen ringde Alexander sin nya bekant Dina. Nu var han nästan fri varken fru eller vardag hemmahöll honom kvar. Men Dina bara skrattade:

Alex, en gång räcker. Jag har aldrig lovat dig nåt.

Hon mindes den snåle familjefadern som inte ens levererat en blomma efter festen.

Men Dina, jag tänkte vi kunde ses? Det blev så stressigt där ute på landet… och min klipptid, är den kvar? försökte han.

Nej, mitt schema har ändrats. Kanske hör jag av mig… Eller brukar ju grannen klippa dig gratis?

Dina ringde aldrig. Märta hade nog sagt sitt och Dina tappade intresset.

Slut.

Rate article
Add a comment

;-) :| :x :twisted: :smile: :shock: :sad: :roll: :razz: :oops: :o :mrgreen: :lol: :idea: :grin: :evil: :cry: :cool: :arrow: :???: :?: :!:

”Stanna hemma, Maja! Ska jag verkligen släpa med dig överallt bara för att vi är gifta?” muttrade Al…
Please Keep an Eye on My Son, as the After-School Club is Closed During Quarantine