Min syster ber mig flytta ut från min egen lägenhet eftersom hon ska få barn. Är det verkligen rimligt att något sånt händer?
För länge sedan köpte mamma och pappa en tvåa åt mig och min syster. De sa alltid att nån dag skulle vi kunna sälja lägenheten och byta till två mindre med varsitt sovrum, så att vi båda fick vårt eget hem.
Efter ett tag träffade min syster en kille, Oskar, och de gifte sig. Hon frågade om det vore okej om de båda bodde tillsammans med mig i lägenheten. Jag tyckte det kändes okej och gick med på det.
Allt fungerade bra i början, men sen visade det sig att min syster var gravid. Sedan dess vill både hon och hennes man att jag ska flytta ut, så att deras barn kan få mitt rum. Säg mig, är det här normalt? Varför skulle jag behöva flytta när jag äger halva lägenheten? Jag pluggar fortfarande och min inkomst är bara CSN samt ett jobb på deltid. Att hyra en egen lägenhet i Stockholm är helt omöjligt för mig med mina pengar.
Först började de att försiktigt föreslå att jag kunde tänka på att flytta. Men nu pratar de rakt ut om det. Min syster har redan börjat planera var spjälsängen ska stå och vilken färg de ska måla mitt rum i. Hon pratar om det som om jag inte har bott där i flera år. Men jag tänker inte flytta, jag äger ju faktiskt en del av lägenheten.
När jag berättade allt för mina föräldrar så skojade mamma lite och sa att så där blir kvinnor ibland när de är gravida, men det går över. Hon bad mig att bara låta bli att bry mig om det min syster säger. Men hur ska jag kunna strunta i det när jag nästan varje dag får höra att jag borde flytta från mitt eget hem?
Jag känner mig som en främling hemma, och min syster verkar inte ens tänka tanken att kompromissa. Vad ska jag egentligen göra nu?
