Mitt barn kastar sig om halsen på mig och gråter: Mamma, jag vill aldrig mer åka till farmor. Jag vill aldrig mer åka till farmor. Snälla mamma, låt bli.
Och då har barnen bara varit tre dagar hos sin pappa och hans föräldrar. De bor ute på landet, i ett eget hus någonstans utanför Linköping. Min yngsta pojke är fyra år gammal och den äldsta är sex. Farfar var så övertygad om att barnen skulle få stanna hos dem. Och anledningen förstod jag mycket senare.
Agnes (huvudpersonen i berättelsen) har aldrig kommit överens med sin makes föräldrar. Många gånger har svärmor gjort klart att Agnes inte var god nog åt hennes son. Även om Agnes kunde tåla det för barnens skull, har hon aldrig trivts med hela atmosfären i svärmors hus. Det har alltid varit bråk och gnäll. Inte ens hennes egen make har velat besöka sina föräldrar, han har alltid blivit på dåligt humör när han varit där.
Med tiden har deras besök blivit allt mer sällsynta, endast vid större högtider. Men att tacka nej till svärfars 70-årskalas gick inte, särskilt då barnbarnen inte sett sina farföräldrar på länge.
Festligheterna gick bra. Under kalaset slapp Agnes ovanligt nog höra några otrevliga kommentarer. Farfar övertygade till och med barnen att stanna kvar några dagar och lovade att ta dem på en tur med skotern i snön.
Självklart blev barnen eld och lågor. De började be Agnes om lov att stanna kvar hos farmor och farfar. Agnes gav till slut efter, trots att farföräldrarna aldrig tidigare ens köpt en godisbit till barnen. Att Agnes dessutom väldigt gärna ville måla om väggarna hemma något som är svårt med barn i huset spelade nog också in. Om hon bara hade kunnat ana vad som skulle hända …
När barnen kom hem igen bröt de ihop i tårar. Först grät den yngste, sedan den ældste. De ville inte först berätta något för föräldrarna. Det tog lång tid innan sanningen kom fram.
Farfar hade mycket riktigt tagit med sig pojkarna ut på skoterfärd bland snötäckta tallar. Men farmor började håna deras mamma inför barnen. När den äldste pojken försökte försvara sin mamma, grep farmor tag i honom hårt i nacken och släpade ut honom till hundkojan. Det var mitt i vintern och han hade bara innetröjan på sig. Sedan kastade hon även ut lillebror och smällde igen dörren om dem.
Farfar var ute i garaget. När han hörde barnen gråta rusade han ut och blev chockad av det han såg. För första gången någonsin höjde han rösten åt sin fru. Han bad pojkarna att inte berätta något för sina föräldrar. Han älskade sina barnbarn och var rädd att aldrig få se dem igen.
